Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Wieselgren, Anteckningar om Urban Hjärnes bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anteckningar om Urban Hjärnes bibliotek 7
att Hjärne intresserat sig för. Ur den ofvan omtalade
försvarsskriften kan äfven citeras ett uttryck, där såsom de tre förnämsta
filosoferna uppställas Pythagoras, Plato och Paracelsus.
I öfrigt kan man tydligt skönja, hur starkt Hjärnes böjelse för
alkemien inverkat på hans vetenskapliga studium. I hans bibliotek
finnas de i guldmakeriets historia berömda namnen så godt som alla
företrädda. Man möter sålunda icke blott de modernare forskarna
såsom van Helmont, Ole Borch, Thurnheysser m. fl. utan äfven de
äldre medeltida författarna i ämnet, särskildt 1400-talets ryktbaraste
alkemist, Basilius Valentinus, hvilken förekommer i flera upplagor,
samt hans föregångare Raimundus Lullus. Jämte dessa förekomma
äfven en del anonyma verk med mera fantastiskt klingande titlar,
Hermetischer Rosenkrantz, Candida Phoenix philosophica, Arcana
Hermetica, Philosophisches Vaterherz, o. s. v. Det gör ett
egendomligt intryck att hos Hjärne, en af banbrytarna på den empiriska
forskningens område, möta en uppfattning sådan som denna, men
man måste härvid taga i betraktande samtidens vetenskapliga
ståndpunkt. Ännu in emot 1600-talets midt bekläddes ju den ena af de
medicinska professurerna i Uppsala af en alkemist af facket.
Johannes Frankemus, hvilken i åtskilliga afhandlingar och
disputatio-ner nedlagt resultaten af sina studier på detta område, och i den
allmänna meningen intog alkemien nära nog hela 1600-talet igenom
ett hedersrum bland vetenskaperna.
Den medicinska afdelningen af Hjärnes boksamling är den med
hänsyn till volymantalet mest omfattande. Han har för
öfversikt-lighetens skull i sin stora katalog måst ordna den i
specialafdelningar, hvarigenom det är relativt lätt att konstatera, att han
äfven här följt vetenskapens utveckling med största ifver. Något
allmännare intresse äger denna kollektion dock icke; på samma
sätt förhåller det sig med de afdelningar, som upptaga de öfriga
naturvetenskaperna.
Vi öfvergå sålunda nu till de humanistiska vetenskaperna och
skönlitteraturen, där mera af positivt värde är att hämta.
Inom den historiska forskningens område har Hjärne
synbarligen varit ganska väl hemmastadd, åtminstone om man får döma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
