Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Wieselgren, Anteckningar om Urban Hjärnes bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Oscar Wieselgren
af det antal arbeten i detta fack, som han samlat i sitt bibliotek.
Saxo, Olaus och Johannes Magni, Gothriks och Rolfs historia och
andra dylika verk, hvilka ju af 1600-talets historici samt och
synnerligen uppfattades som tillförlitliga källskrifter, förekomma sida
vid sida med arbeten af mer eller mindre efemär art, belysande
samtidens politiska förhållanden. Ett par beröra synbarligen
förhållandena i Frankrike efter Nantesiska ediktets upphäfvande,
åtminstone om man får döma af titlar som "Der Huguenotter
er-bärmliche Zustand", "Disquisitio persecutionis gallicæ" o. s. v.
Dessutom äro naturligen äfven de antika historieskrifvarna väl
företrädda, åtskilliga i flera olika upplagor. Af särskildt intresse
är därjämte i detta sammanhang att anteckna förekomsten af
Boss-uets berömda Discours sur 1’histoire universelie.
De svenska forskarna på historiens och förhistoriens område
äro emellertid mindre företrädda. Schefferus uppträder visserligen
med en hel rad af sina arbeten, men af Rudbeck återfinnes endast
tredje volymen af Atlantican; bland hans efterföljare är det
egentligen blott en, som tilldrager sig uppmärksamheten, nämligen den
bekante juristen Carolus Lundius, representerad af sitt arbete om
Zamolxis, geternas supponerade förste lagstiftare.
Först på skönlitteraturens fält är det likväl, som Hjärnes
mångsidiga intressen fullt träda i dagen. Hans boksamling visar
här en rikedom, som förmodligen på sin tid var enastående i
Sverige. Redan en helt flyktig öfversikt visar detta, och ett mera
omsorgsfullt studium af samtliga de föreliggande handskrifterna
bidrager endast än mera att bestyrka det först mottagna intrycket.
Af den äldre italienska renässanslitteraturen, som eljest på
Hjärnes tid i allmänhet icke stod särdeles högt i kurs, förekomma
flera viktiga verk. Dante företrädes af Divina Comœdia, Boccacio
både genom II Decamerone och en fransk öfversättning af II
labi-rinto d’amore, då däremot af Petrarca intet annat arbete
förekommer än hans filosofiska traktat De remediis utriusque fortunæ. Men
också författare från senare tid förekomma, så Machiavelli med en
latinsk version af II Principe, Tasso med Gerusalemme liberata i
tysk tolkning och Guarini med Pastor fido. Äfven författare af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
