Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Lindroth, Ett par bidrag till 1600-talets svenska lärdomshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 Hjalmar Lindroth
förbindas, utan därpå, att han velat göra detta på ett annat
sätt. Rätt att så tolka förhållandet ger oss nämligen den
afskrift af ’kompilationen’, som finnes i Palmsk. 406 i Upps. univ. bibl.1
Den innehåller i omedelbar följd n:r 1 och 2, men dessa föregås af ett
företal (delvis aftryckt hos Schück s. 8), som icke finnes i Skokl. 49.
I likhet med Schück är också jag fullt öfvertygad om att detta är
"äkta". Afskriften uppger sig vara kollationerad med manuskriptet
i Antikvitetsarkivet (Schück s. 7). Med detta manuskript måste
då menas en (nu förlorad) renskrift af konceptet i Skokl. 49 (jfr
Schück anf. st.). Tillvaron af en sådan — eller åtminstone afsikten
att låta renskrifva arbetet — framgår redan af den flera gånger i
konceptet återkommande (med rättelserna samtidiga) anvisningen
"ny radh".2 Då förf. lät ombestyra renskriften, strök han
således öfver (de oursprungliga) förbindelseorden och ersatte dem
med ett företal. Då nu detta inte talar något om partiet n:r 3,
då vidare afskriften i Palmsk. 406 saknar detta, och då slutligen
orden mellan 2 och 3 i själfva konceptet ersatts med en nästan
likalydande passage såsom öfverskrift framför n:r 3 (på den nya sidan),
så torde det vara säkert, att förf. före renskriftens tillkomst
öfvergifvit den tanke, han ett tag synes ha haft, att låta äfven n:r 3 få
sluta sig till det föregående. Denna afdelning har nu kommit att
kvarstå isolerad i konceptet.
Efter dessa till synes kanske betydelselösa, men i själfva
verket nödvändiga, detaljanmärkningar kunna vi nu se på den led-
1 För öfriga kända afskrifter redogör Schück anf. st. Jag kan här
komplettera med följande:
1. Broocmans afskrift är numera fullständig, sedan Dr K. H. Karlsson,
just i samband med mina forskningar, återfann det felande i en annan
samling på K. B.
2. Ännu en afskrift, af obekant hand, finnes i K. B. (under ’Strödda
saml. o. anteckn, i antikvar, ämnen’). Den är ofullständig (blott t. o. m. ll:te
runan), men har i stället ett längre inskott om hälsingerunorna m. m.
3. Af skriften i dess ursprungliga, korta form finnes en (daniserande)
afskrift i Köbenhavns univ. bibl., Additamenta n:r 24 4:o> af stilen att döma
knappast skrifven efter 1600. Den torde således vara vår äldsta källa för
kunskapen om denna skrift. Någon författare nämnes där alls ej.
2 Denna skulle ju i sig själf också kunna ha afseende på en tillämnad
(direkt) tryckning (jfr s. 22). Men handskriften är i öfrigt föga tryckmässig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
