Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Lindroth, Ett par bidrag till 1600-talets svenska lärdomshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett par bidrag till 1600-talets svenska lärdomshistoria 19
ledning vi i det ofvannämnda företalet få att bedöma tillkomsten af
(hufvudinnehållet i) Skokl. 49. Författaren har, säger han, företagit sig att
samla och utgifva de runstensafbildningar, som redan af andra verställts.
Han kom därvid att "igenomsöka och ransaka" hvad han förlo år sedan
hade samlat "uthi detta Studio" under Johan Bures "information".
Däribland hade han funnit Laur. Petri lilla skrift, "som allenast war
på ett litet blad", och till denna hade han fått lust att foga en
egen utläggning. Det hela skulle så följa efter runstenarna. Här
få vi sålunda en relativ tidpunkt fastslagen: mellan författarens
samarbete med Bure och renskriften med dess företal ligga 16 år.
Om vi nu veta, att Bure knappast kan ha varit i stånd att
"informera" någon efter 1649 (fastän hans död icke inträffade förrän
1652), så veta vi således också, att renskriften inte gärna kan
sättas efter 1665. För att närmare fixera tiden, måste vi se till,
hvad vi känna om Verelii biografi och hvilka upplysningar vi kunna
få ur KU. Ty vi utgå ju från de båda ofvan på handstilen stödda
antagandena, så länge vi inte finna något som strider emot dem.
Född 1618 och inskrifven vid Dorpats universitet 1633 kom
Verelius till Uppsala 1638 (se Biogr, lex.).1 Där vistades han sedan,
visserligen med åtskilliga afbrott, fram till 1648. Ett
lärjungeförhållande till Bure kan sålunda endast ha ägt bestånd under detta
decennium 1638 —1648.
Nu vända vi oss till RU. Äfven denna afhandlings författare,
som vi ju också antaga vara Verelius, röjer sitt nära förhållande
till Bure. På bl. 14 r. förekommer följande passus: "Ty thet
Svenske tungomål lidher intet emillan tvenne sielfliudande
book-stefver eller vocales, ett enfalt Gr. huarföre, seya vij intet Regula,
uthan regla, eij tegula utha(!) tegel" (o. s. v.). Detta är intet
annat än en omskrifning af ett yttrande, som kommer igen flera gånger
i Bures skrifter (i ’Runaräfsten’, i F. a. 13, i ’Burerunor’, i ’Tabula
orthographica’). Men yttrandet har förfuskats. Att skriften,
såsom en biblioteksman (Wieselgren) anmärkt på första sidan, blott
1 Efter all sannolikhet är han identisk med den Olavus Nicolavi
Smo-landus, som inskrefs i matrikeln den sista januari d. å. (Verelii far var
Nicolaus Petri, kyrkoherde nära Eksjö).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
