- Project Runeberg -  Samlaren / Trettioförsta årgången. 1910 /
20

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Lindroth, Ett par bidrag till 1600-talets svenska lärdomshistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20 Hjalmar Lindroth

är en renskrift af ett Bures arbete, är därför knappt troligt1.
Relationen till denne framgår emellertid mera direkt däraf, att i
handskriftens slut en del anteckningar af hans egen hand äro inhäftade. De sista
af dessa blad äro daterade 7 nov. 1639 (de öfriga äro odaterade). Ur
afhandlingen själf har jag icke kunnat få fram annat datum än att den
måste vara tillkommen efter 1635, då den detta år utkomna "Dearte
grammatica" afVossius citeras (t. ex. bl. 16 r). Då det nu ligger nära
tillhands att antaga, att dessa Bures egenhändiga anteckningar följt
med afhandlingen genom tiderna, torde vi finna, att det är ganska
rimligt, att dess författare stått i direkt förbindelse med Bure vid
tiden omkring 1640.

RU uppvisar en hel del ändringar och strykningar i texten och
tillägg i marginalen. Dessa äro otvifvelaktigt af författarens egen
hand. Bl. 18 r. och v. förekomma t. ex. rättelser, som inte kunna
vara gjorda af någon annan. Det är nu rätt eget, att nyss nämnda
biblioteksanteckning upplyser, att Verelii hand finnes bland
rättelserna, men att man inte sett, att han äfven skrifvit texten.
Anledningen är väl den, att rättelserna gjorts vid en senare tidpunkt,
då handstilen mera öfverensstämde med den från Verelii mannaålder
bekanta. Kan det då bevisas, att rättelserna härröra från ett
nämnvärdt senare tillfälle? Ja. Bl. 16 v. talas i ett marginaltillägg om
Codex argenteus, som säges af Königsmarck ha eröfrats i Prag,
men sedan åter vara förkommen, "som menas til hållandh".
Anteckningen är således nedskrifven sedan denna handskrift ånyo år
1654 fördes ur landet, men innan den för andra gången
förvärfvades åt Sverige (se härom Wieselgren Drottn. Kristinas bibl. s.
77). Detta senare skedde 1662 genom M. G. de la Gardie.
Visserligen kom handskriften inte till Uppsala förrän 1669, men vi
veta med nästan full visshet, att Verelius vetat af dess tillrätta-

1 Själva anteckningen säger visserligen inte, att det är Bure, som är
författaren, men att detta var meningen är tydligt däraf, att handskrif ten
katalogiserats under dennes namn, som också nu efter inbindningen — olämpligt nog —
står på ryggen. — Däremot är ju ganska möjligt, att skriften kan vara en
bearbetad af skr if t af något nu förloradt arbete af Bure. Man kunde då tänka på n:r
25 å förteckningen af 1651 (se Samlaren V, 5 ff.): »Jngång till Runom, måhl och
skrifft». En sorgfällig undersökning från skilda synpunkter skulle väl kunna
afgöra, hur pass långt Bures andel i arbetet kan sträcka sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:04:19 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1910/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free