Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Lindroth, Ett par bidrag till 1600-talets svenska lärdomshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 Hjalmar Lindroth
telserna i RU och texten i Skokl. 49 (åtminstone n:r 1 och 2)
tillkommit 1657 —1662. Men därmed ha vi ännu inte fastställt tiden
för samarbetet med Bure stort närmare än förut. Ty det är ju från
företalet vi skola räkna de 16 åren tillbaka. Och om dettas
tillkomst veta vi ännu intet nedåt i tiden, utom att det bör vara
affattadt före 1665.
Det är klart, att antagandet att vår skribent är Verelius,
i hög grad skulle styrkas, om vi kunde visa, att denne ungefär vid
den tiden var sysselsatt med ett sådant runverk, hvarom företalet
upplyser. Och jag tror också, att vi kunna det. Som bekant är
till Verelii edition af Göthriks och Rolfs saga af 1664 fogadt ett
bihang, väsentligen bestående af ett prof på ett större runverk, som
boktryckaren, Henrik Curio, sade sig ämna ge ut. Af det sålunda
utlofvade runverket kom emellertid aldrig något mera än hvad
som nu följde med prospektet. Nu är det min tro, att Verelius,
hvars förbindelse med Curio vi sålunda känna, hade åtagit sig —
ja, kanske det hela var hans idé — att vara Curios sakkunnige
hjälpare. Det förefaller också otroligt, att tvänne stora runverk vid
ungefär samma tid skulle ha förberedts i Uppsala — kanske mindre
otroligt, att båda skulle ha stannat i stöpet, ty det tycks ha varit
alla dessa gamla företags öde. Det var nog just till detta verk
som Verelius gjorde förberedelser, och det var såsom text i detta
Skokl. 49 n:r 1 och 2 voro afsedda. Företaget strandade, som
sagdt, och när han sedan 1675 skref sin ’Runographia’, hade texten,
om ock till uppställning i viss mån lik den tidigare och Bures
Runaräfst, dock helt omarbetats. Då de runstensbilder, som
Verelius ämnade utgifva, till stor del voro Bures verk, kunna vi också
här tala om ett — låt vara indirekt — förhållande till denne.
Nu veta vi ju inte, om dessa Verelii förberedelser kunna ha
fortgått ännu någon tid efter 1664, lika litet som om inte texten i Skokl. 49
kan ha varit färdig någon tid redan vid prospektets tryckande. Vi
tyckas emellertid kunna våga på ett ungefär bestämma tiden för
företalet (och sålunda renskriften) till omkr. 1664. Vi komma då
för samarbetet med Bure till tiden omkr. 1648. Hur pass långvarigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
