- Project Runeberg -  Samlaren / Trettioförsta årgången. 1910 /
23

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Lindroth, Ett par bidrag till 1600-talets svenska lärdomshistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett par bidrag till 1600-talets svenska lärdomshistoria 23

detta var, veta vi ju inte,1 men då Verelius detta år lämnade
Sverige, äro vi ju benägna för ett så tidigt datum som möjligt. Vi
kunna ju därför säga cirka 1647 och för renskriften således omkr. 1663.

Vi ha inte funnit något som talar emot det resultat, som vi
redan genom undersökning af pikturen kommo till. Tvärtom
stämmer allt på det förträffligaste. Och jag skall nu till slut ge en
liten " syntetisk" framställning af hvad vi kunna anse oss veta om
förhåHandet mellan Verelius och Bure.

Mot slutet af sin studietid i Uppsala — de första åren var
han för öfrigt mindre stationär — kom Verelius i
lärjungeförhållande till Bure. Under dennes ledning samlade han vid tiden omkr.
1647 ihop hvad han från olika håll kunde komma öfver af för
nordisk (språk- och) fornforskning viktiga saker. Däribland var en
afskrift af "Laur. Petri" lilla skrift,2 äfvensom några egenhändiga
anteckningar af Bure. Och af hvad han då själf nedskref, ha vi
kvar handskriften RU i K. B. Någon gång under tiden 1657—62
fick han i ock för ett tillämnadt runverk anledning att söka igenom
sina samlingar och anteckningar. Han gjorde då rättelser och
till-lägg i RU, skref af den Petriska skriften och fogade därtill ett
utdrag ur Bures Runaräfst, möjligen utan att från början ämna rycka
ihop dessa båda partier.3 Någon tid efteråt öfversåg han detta
som vi nu ha i Skokl. 49, och ännu litet senare,4 omkr. 1663,
ombestyrde han en renskrift, som försågs med ett företal. För det
bruk, hvartill han ämnat detta sitt opus, blef det aldrig
användt, utan har för eftervärlden blifvit kändt dels genom original-

1 Man lägge dock märke till, att företalet kort och godt nämner 16 år
hvilket tyder på att »informationen» knappast kan ha räckt mycket öfver ett år.

2 Det är inte osannolikt, att detta var en af de, numera förlorade,
afskrifter, som förelegat Bure vid affattandet af Runaräfsten (jfr Schück s. 6 n. 1).

3 Ja, det synes ej uteslutet, att han från början ej afsett dem såsom
ingående i något runverk — trots företalet. Men äfven om så varit fallet, få
vi nog inte se på hans förtigande af sin källa med samma ögon, hvarmed vi
nu betrakta ett simpelt plagiat. Begreppen om litterär äganderätt voro andra,
och för öfrigt gjorde han ju i viss mån en bearbetning af Bures skrift.

4 Hur lång tid som ligger emellan rättelser och renskrift, kunna vi inte
närmare bestämma, och det kan ju också vara likgiltigt. Att vi dock kunna
tala om en mellantid, framgår däraf, att — såsom s. 17 nämnts — vid
rättandet nedskrifna ord strukits före renskrifvandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:04:19 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1910/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free