Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Mortensen, Kyrkostötoschopia Saebyensis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrkostötoschopia Saebyensis.
Af
Johan Mortensen.
I stort sedt utgör sextonhundratalet själfva brytningspunkten i
den moderna litteraturhistorien. Renässansen löper under detta
sekel sin upplösning till mötes, och under det att skenbart de antika
mästerverken alltjämt utgöra mönstren, uppträda förstulet dikter af
helt annat skaplynne. Under senare delen af århundradet behärskar
Boileau smaken, och obestridligen utgör det ett utmärkande
kännetecken för hans skola, att den med större anslutning och större
ledighet rör sig i den latinska och grekiska diktens anda än någon
tidigare riktning. Det är först Boileau, som i sina satirer och
epistlar uppnår hela den eleganta, kåserande samtalston, som är
egendomlig för Horatius och Juvenalis. Ingen komediförfattare har
förstått att på ett mera kongenialt sätt utnyttja Plautus och
Terentius än Moliére, och Racine har i nästan alla sina tragedier
behandlat klassiska motiv.
Och dock är det just inom denna krets af författare, som
brytningen med det antika idealet nästan omärkligt försiggår. Racines
tragedier äro djupt kristliga till sin anda, och öfverallt har han ur
sina antika ämnen bortstrukit, hvad som icke omedelbart kunde
förstås af samtiden. I hvilken grad han var besjälad af tidens eget
lif framgår redan af det faktum, att man i hans tragedi "Berenice"
trott sig återfinna "Lç roi SoleiFs" egen ungdomliga kärlekssaga.
Moliére står visserligen i en komedi som "1/Avare" ännu nära
Plautus, men huru modern är icke " Tartuffe" eller "I/Ecole des femmes"
och "L’Ecole desmaris". li Misantropen" var så godt som obegriplig
för Moliéres samtid. Denna frihet från antiken midt under det man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
