- Project Runeberg -  Samlaren / Trettioförsta årgången. 1910 /
36

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Mortensen, Kyrkostötoschopia Saebyensis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36 Johan Mortensen

må emellertid vara nog att ytterligare dröja vid en nämligen
Säho-miade, 1784. Läsning i mulet väder. Hammarsköld-Sondén,
Svenska Vitterheten, sid. 292 nämner, att dikten tryckts i
Fahlun 1783. Enligt uppgift i Uppsala univ. bibl. och Kongl. bibl. finnas
där endast exemplar, tryckta i Stockholm hos Johan Christopher
Holmberg, 1797. På diktens titelblad angifves att händelsen tilldragit sig 1784
(Säbomiade 1784). Hammarskölds datering, att dikten först tryckts
i Falun 1783, är därför troligen ett misstag.

Författaren till denna dikt heter enligt anteckning på Uppsala
Universitets Biblioteks exemplar Fahlén.

Innehållet i denna dikt vittnar om en synnerligen förtrogen
kännedom om krogar och krögare i Falutrakten. Det utgöres också
af en suputs lefverne i dessa bygder. Förordet, som den lärde
juridiska författaren kallar för Underrättelse, väl för att i häfdvunnen
form fästa sina medbröders uppmärksamhet på sin hjälte, hvilkens
öden han själf tyckes hafva lärt känna bakom domareskranket och
hvilken han förutser i sinom tid äfven kan falla inom deras
dom-värjo, innehåller på prosa en skildring af hjälten och hans lefverne
i korta och koncentrerade drag.

"Min kära Säboms födelse och hemort är mig obekant, nog af,
at han är til, lättja och bränvins smak tycktes vara honom
medfödt, och uppfostran lemnad til dess naturliga böjelse. I Stockholm
lärde han sig måla och förgylla, är och värckligen i det senare en
bättre bönhas. Hans stora öde kallade honom ifrån värckstaden
til besökare, att så mycket vigare komma på krogen. Det måtte
vara ett fel i lönings staten, at pengar aldrig räcka til för
fyllhundar; Säbom var skyldig på alla närings-ställen. Om det var
längtan att få se verlden eller at komma undan sina björnar vet
jag ej; men han sökte transport, och under resan giftade sig i
Fahlu stad. Ändteligen blef hans lycka mogen, han kom som tullnär
till Dalarna. Det var Societetens fel, som ej placerade honom nära
krogen. Säbom hade en half mil efter bränvin; Lönen var för liten,
syslan försummades, han råkade i balance och blef afsatt. Lifvet
är kärt, han kunde ej föda sig själf, ergo måste hustru och barn
svälta. Han var nog olyckligt gift med en maka som ej ville supa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:04:19 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1910/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free