- Project Runeberg -  Samlaren / Trettioförsta årgången. 1910 /
44

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Mortensen, Kyrkostötoschopia Saebyensis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44 Johan Mortensen

På nykter maga är för swårt at tåla bannor,

At det må rinna lätt, ta vi förut en sill,

Sen kan wäl Jupiter få bullra hur han will.

Härmed war Pluto nögd, och för hans tilbud tackar.

Han drack och Bacchus sad5: si hur han står och smackar,

Drick du som jag rent ut och bruka intet krus.

Sen drack man skål på skål, tils bägge hade rus.1

Rusig träder Pluto också fram för Jupiters tron. Denne befaller
honom att först gå och sofva sig nykter. Sedan framledes han
åter och får bekänna sina smusslerier med häxan Sisla. Bubona begär
hämd och straff (I, 9 cap.) och att bocken må blifva vid lif.
Jupiter beviljar nådigt detta, och i Bubonas följe nedstiger
Aescu-lapius till jorden för att bota bocken:

För denna commission strax läkdoms Guden tackar
Och gjör sig färdig strax at söka Smålands backar.
Apollo fölgde med at se hur det gick till;
Ty hwar och en för sig Bubona tjena will.
Gudinnan Flora sjelf beredde krydde-possar,
Af det hon samlat hop på ängar, berg och mässar.
Af alla krydder hon den största samling haft,
Tillika en Bouteille af tusen blomme-saft.
Här blef ock taget med båd pulfwer och clistirer,
Samt droppar många slag och sköna Elexirer.
Blodrenande decoct, wälsmaklig emulsion,
Och utaf alla slag en tämlig dryg portion.
I fall han kunde bli af åderlåtning bätter,
Så hade man till reds af flere slags lancetter,
Med bindlar och hwad mer som till den saken hör
Och intet blef förglömt som observeras bör. . .
När troppen lände an fants bocken mycket svåger,
Han kändes knapt igen så war han blefwen mager.
Der ingen af dem fants som ej medömkan bar;
Ty pulsens matta gång ett elakt tecken war.
Den gamla läkdoms Gud tog på sig sina briller
Han såg pedantiskt ut och liksom full af griller;
Men Gubben är dock ej så galen som man tror.
Ty ofta, pröfwat wett i gamla skrynkor bor.
Han yttrar sig då först, jag tror det kan ej skada,
Att låta honom strax i skärper lut få bada,

1 I, Kap., 4, sid. 26.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:04:19 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1910/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free