- Project Runeberg -  Samlaren / Trettioförsta årgången. 1910 /
45

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Mortensen, Kyrkostötoschopia Saebyensis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kyrkostötoschopia Saebyensis 45

Han måste twättas wäl, at luten biter in,
Man eljest skada gjör på et så wackert skin.
Sen will jag ett clistir på bocken låta sätta,
At se om man kan få dess mage först till rätta;
Ty får han först aptit så går det sedan lätt.
Det är en härlig sak att äta och bli mätt.

Alla dessa taflor äro utmålade med landtlig enfald: Bubonas
wrede, Plutos och Bacchus dryckesgille i källaren och slutligen
denna expedition till jorden, som anföres af Aesculapius med sina
flaskor och instrumenter och Flora med alla sina kryddepossar.
Under Livins händer blir Pluto till folksagans djäfvul, som alltid
luras, och Aesculap med sina brillor på näsan förvandlas till en
hederlig fädoktor. Det är icke Holbergs, icke Upplysningstidens
hvassa kvickhet i dessa skildringar, det är renässansens frodiga,
men barnsliga och uppsluppna humör, som leker med allt. Livins
mytologiska skildringar stå Stjernhjelms närmare än Holbergs, och
han kan visserligen icke i konstnärlig kraft, icke heller i lekfull
gratie uthärda någon jämförelse med sin samtida Bellman, men
humöret är af samma art.

Liksom Holberg har äfven Livin för afsikt att moralisera sina
landsmän. Som han själf säger i företalet: "Jag ifrar emot lasten
så godt jag förmår: Gjorde alla det, hade hwarken Peder Päars
eller Eric Jonssons Lefwerne tarfvat Beskrifning." Denna
moraliserande afsikt framträder i texten, men framför allt i de noter, med
hvilka han efter sin stora förebilds exempel, rikligen försett den.
Likvisst kan Kyrkostötoschopia knappast kallas en satir i egentlig
mening. Livin sätter icke fel, laster, vidskepligheter, löjligheter i
relief med samma oblidkeliga skärpa som mästaren Holberg. Fast
anslutningen till Peder Päars är så ögonskenlig, har han äfven
härutinnan omstöpt allt efter sitt sinne. Hufvudintresset i hans dikt
ligger på ett annat område än satirens, nämligen i den troskyldighet
och naivitet, hvarmed han beskrifver en småländsk bondpojkes icke
alltför märkvärdiga händelser. Författaren börjar med skildringen
af hans födelse och följer honom sedan troget dag efter dag ända
tills han sexton år gammal går i tjänst hos ett folk i grannsocknen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:20:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1910/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free