Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Mortensen, Kyrkostötoschopia Saebyensis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 Johan Mortensen
Och som Livin känner allmogens lif och intresserar sig för dess
sedvänjor, fördomar och skrock, blifver hans skildring till en
sedemålning, som röjer den närmaste bekantskap med ämnet och ännu
i våra dagar är i stånd att fängsla en läsares uppmärksamhet.
Äfven Holberg hade sinne för det folkliga, särskildt hade han ett
skarpt öga för vidskeplighetens alla former. Men Holberg gör
endast narr af Gunhilds konster. Livin har däremot en arkeologs rent
etnografiska fröjd af att fördjupa sig i böndernas seder och bruk.
Så beskrifver han en byskräddare, som syr nya kläder åt Eric,
hvilka på grund af mästers begifvenhet på flaskan blifwa dubbelt för
stora, och denna skildring är så noggrann, att man får den mest
lefvande föreställning, om huru smålandspojkarna den tiden voro
klädda. Till och med de broderade blommor, som prydde
byxfickorna, äro utförligt beskrifna. Han skildrar, hur Eric iförd sin
nya dräkt (1, 3) begifver sig till kyrkan, där han efter gudstjänsten
säljer tuggtobak åt bönderna. Med lika noggrannhet beskrifves
(11,1 .) Erics kista och dess innehåll — den viktigaste saken bland
en bonddrängs husgeråd. Kalaset, hvarmed Erics nya husbondefolk
hälsar honom och fadern vid ankomsten är också liffullt och troget
framställdt. Soldaten, en viktig och ansedd person bland
bondebefolkningen för ordet och skroderar som en sann Miles gloriosus:
Han talte nu om krig, om hunger, nöd och päst;
Hur i Bataillen han rätt ofta illa farit, "
Han talte ock om dem, der sjelf han aldrig warit.
När Aesculap och de öfriga gudarna undersöka den sjuke bocken
finna de slutligen hexskottet, hvarmed han förtrollats. Detta
beskrifves utförligt (I, 9):
Till slut man lyckligt fant en klut uti en wrå,
Hwaruti låg en lapp med caracterer på.
Man undrade på alt, ty här sågs allehanda,
På ganska konstigt sätt sig om hwart annat blanda,
Hä,r fants en hop med korn af flerehanda säd,
Emellan, där och hvar små bitar utaf träd;
Der woro uddar ock som wådligt woro brutne
Och kulor som förut ur bössor woro skutne;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>