- Project Runeberg -  Samlaren / Trettioförsta årgången. 1910 /
82

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Kellgrens »Våra Villor»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82 Martin Lamm

Lamberts dikt, hvilken, som vi skola se, också direkt influerat
Våra Villor, skildrar skaldens stämning, då han som mogen man
återser sin födelsebygd och alla minnen från barndomen och
uppväxtåren tränga sig öfver honom. Med saknad tänker han tillbaka
på den tid, då han ännu njöt af hvarje stund i hoppet om allt
hvad den kommande skulle skänka honom, då han trodde på
människorna och på sin förmåga att gagna dem, då han älskade och
var lycklig i vissheten om att vara älskad tillbaka. Hur rik var
han ej då, och hur fattig är han ej nu! Ej nog med att hans
förhoppningar förblifvit ouppfyllda; han har mist gåfvan att hoppas
och därmed gåfvan att njuta. Ej nog med att hans vänner svikit
honom, han har förlorat sin tillit till människosläktet. Ej nog med
att den älskade varit honom otrogen; han har genomskådat
kärlekens intighet, funnit den vara ett kort sinnesrus, som blott
kvar-lämnar en besk eftersmak. Han har förlorat det enda, som gaf
lifvet värde för honom, illusionerna:

J’ai perdu par degres les erreurs les plus chêres:

Ah! le grand jour qui m’a frappé

M’éclaira trop sur nos misêres,

Et je maudis 1’instant ou je fus détrompé.

Hembygdsminnena och de ljumma vårfläktarne ge honom för ett
ögonblick känslan af att vara densamme som förr, och han söker
förlänga den lyckliga drömmen:

Je cherche à retenir 1’erreur öu je me plonge;
C’est ainsi qu’un amant, chagrin que le réveil
Du bonheur qu’il goütoit lui prouve le mensonge,
S’efforce à retomber dans les bras du sommeil,
Pour être encore heureux en songe.

Den personliga elegiska stämning, som här och hvar bryter fram
i Saint-Lamberts dikt, fördärfvas ej så litet af den abstrakt
filosoferande tonen och de banala lieux-communs, af hvilka den
öfver-flödar. Dessa brister påminna oss om att diktens författare, som
ägnade tjugo år af sitt lif för att i Les Saisons beskrifva landtlifvet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:04:19 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1910/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free