- Project Runeberg -  Samlaren / Trettioförsta årgången. 1910 /
87

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Kellgrens »Våra Villor»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kellgrens »Våra Villor» 87

Kellgren har nu kommit till Stockholm, lämnat Åbo med alla
dess tryckande och tyngande förpliktelser. Hur intensivt han
njutit af sin första Stockholmsvistelse framgår bäst af brefven till
Clewberg från den tid, då han nere i den västgötska prästgården
väntar på att informatorsplatsen i den Meijerfeltska familjen skall
bli ledig. Han hade nämligen följt Clewberg till Sverige blott på
grund af utsikten att få efterträda hofpredikanten Krafft som
informator för de Meijerfeltska barnen, om denne blefve befordrad. Man
förstår, hur han längtat efter att få komma bort från Åbo till
hufvudstaden. Och nu spritter han af otålighet öfver att nödgas
ligga "innestängd likasom Czar Peter vid Prutströmmen". "Ach
om det vore möjeligt för mig att snart komma upp igen till
Stockholm ifrån denna uselheten? Har Krafften ej ännu vunnit någon
befordran? Hvad menar du, om det vore möjeligt och skulle gå
an att taga någon interims Condition i Stockholm?" Han
"galopperar ikring" i trakten, men roas ej af något, ej ens af utsikten
från Kinnekulle. Hans tankar äro oaflåtligt i Stockholm. Han
arbetar feberaktigt på sin opera och "bercerar" sig med så
ärelystna drömmar om litterär framgång vid hofvet att han "för en
annan bör synas ridicule och är det värkeligen i egna ögon." Han
har också drömmar af annan art, som locka honom tillbaka till
det glada Stockholm: "De förbannade Operaflickorne dansa ständigt
i tankarne på mig."

Jag har hopat dessa citat för att visa, att den nya klangen i
Kellgrens dikt sammanhänger med de friska intryck, som strömma
öfver honom efter omplanteringen på svensk jord. Den begynnande
stagnation i hans utveckling, hvarom de senare Åbodikterna vittna,
är nu häfd. Den stelhet i formen och den osjälfständighet i
innehållet, som kännetecknat hans tidigare produktion, är nu borta.
Först i "Ode till Bachus och Kärleken" och "Sinnenasförening", de
tidigaste frukterna af hans Stockholmsvistelse, får man göra
bekantskap med den verklige Kellgren. Den flyktigaste jämförelse med
hans tidigare försök till erotisk dikt — t. ex. med "Zephis förevigad"
i 1775 års Åbo Tidningar — kan öfvertyga hvarje tviflare om att
så är fallet. Det är först nu hans dikter verka kända och upplefda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:04:19 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1910/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free