- Project Runeberg -  Samlaren / Trettioförsta årgången. 1910 /
93

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Kellgrens »Våra Villor»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kellgrens »Yåra Villor» 93

Mettries uppfattning. Men bibelns ord då? Det fattas blott att
djuren upplysas om dem och lära att respektera dem. Och med en
lätt reminiscens från Voltaires conte om marseillaren och lejonet
uppmanar Kellgren ironiskt det mänskliga gudabelätet att lära det
svultna lejonet vördnad för sitt majestät. Och han slutar med att
godmodigt medge att människan i löjets gåfva har ett företräde, det
enda, framför djuren.

Bakom den skimrande väfven i Mina Löjen — också den med
en del inslag från olika håll1 — stöta vi alltså öfverallt på
samtidens mest avancerade idéer. Vi känna igen dem från de franska
materialisternas eleganta framställningar. Att direkt säga från
hvilken Kellgren hämtat de skarpaste vapnen, är svårt. Man kan
ju nöja sig med att peka på Helvetius, hvilkens namn finnes
inkas-tadt i förbigående, i samband med en anekdot i De I/Esprit.
Hans teorier skulle ju mer än en gång tagas upp af Kellgren i
kampen "pro sensu communi".2

1 Jag anmärker i förbigående — utom mer obetydliga reminiscenser från
epigram af Pannard och Grécourt — att en del af de satiriska utfallen,
särskildt mot »de höga» och »de sköna dårars släkte», visa tydliga spår af
impulser från Youngs satirföljd »Love of Fame», som Kellgren mycket beundrade
och ofta citerade vid denna tid. (Hans epigram »Öfver en, som ägde ett vackert
-bokskåp» har jag funnit vara hämtadt därur.) Tydligast är öfverensstämmelsen

i slutapostrofen till skaldens eget »lilla jag». Den motsvaras af en liknande
hänvändelse i Love of Fame Såt. II:

O Thou myself! abroad our counsels roam,

And, like ill husbands, take no care at home o. s. v.

Jfr Kellgren:

Då främling i dit egit hus,

Du andras fel i dagen ställer etc.

2 Jag nöjer mig här med att antyda, att några af de viktigaste punkterna
i anmärkningarna till »Man äger ej snille för det man är galen» direkt bygga på
De L’Esprit. Det är sålunda därifrån (se Helvetius Oeuvres complêtes. Londres
1776 särskildt II ss. 5—13) Kellgren hämtar sin definition af det skapande geniet
såsom slutpunkten af en utveckling inom ett bestämdt område. Jfr t. ex. hans
karakteristik af Cartesius’ snillebragd med a. a. II ss. 5—6. Också hans
särskiljande af det »forskande snillet» och det »bildande snillet» (i
anmärkningarna till strof 5) återgår direkt på De L’Esprit (a. a. II ss. 9—13);
liksom också själfva den grundtanke, som ligger bakom hela dikten, att »den
snille är i et, kan vurma i et annat». Hela Kellgrens uppfattnings af geniets
storverk som en produkt af generationers tankearbete är i eminent grad upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:04:19 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1910/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free