- Project Runeberg -  Samlaren / Trettioförsta årgången. 1910 /
131

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Warburg, Första Markallsnatten och dess förhållande till Hammarskölds urskrift. (Jämte ett tillägg om Andra Natten)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Första Markallsnatten och dess förhållande till Hammarskölds urskrift 131

Gifva af hög Poesie exempel åt kommande slägter,

Så ur grifternas multnade ben upväxer en herrlig

Bloma som sprider sin ljufliga lukt kring skogar och dalar.»

Sade. Och skalderna nu i hand i hand med Kamener
Dansade Guden omkring. Och harpornas toner och sånger
Skallade fröjdande up i Jupiters Sal på Olympen.

Slutet i Rimthussiaden är visserligen något omskrifvet och
för-skönadt men Apollos tal är dock i realiteten detsamma i båda
texterna.

Det kan ju icke råda någon tvekan om att den ursprungliga
Dunciaden är vida underlägsen omarbetningen både hvad helhet
och enskildheter angår. Rimthussiaden bjuder vida mer
formfulländade verser än Dunciaden och åtskilliga af diktens roligaste
episoder och utfall tillhöra det nytillagda såsom skildringarna af
Järta och Tegnér, samt hela den 4:e sången. Onekligen äro ock de
nya föremålen för Rimthussiadens pilar i allmänhet af större intresse
än de som försvunnit, hvilket framför allt gäller om Järta och Tegnér.

Emellertid förefaller det stundom, som om den ursprunglige
författaren, hvilken ju antagligen skrifvit Dunciaden i ett sträck
och utan afbrott, röjde en mera naiv berättarglädje än den kollektive
Stora Bergström. När Hammarskölds skildring blir bred, är det
därför att författaren ryckes med af lustiga bilder, som fängsla
honom under det han skrifver; "Stora Bergström" synes hafva
detaljernas proportioner på förhand planlagda och stundom kan här
framställningen förefalla något utdragen, där den flyter fram utan
infall och sidosprång. När i Dunciaden en något vidtsväfvande
passage förekommit (såsom beskrifningen af diplomet), kan det hända,
att den uteslutes och ersättes med en helt kort antydan. Däremot
lånar Rimthussiaden stundom fraser från Dunciaden och flyttar dem
till annan plats, såsom då en liknelse om raflfeltärningens snabbhet
öfverflyttas från Pasarelli till Rephanus.1

1 Hela detta stycke är Lindbergs tillägg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:04:19 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1910/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free