Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Warburg, Första Markallsnatten och dess förhållande till Hammarskölds urskrift. (Jämte ett tillägg om Andra Natten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 Karl Warburg
Ändringen af Nya Posten till "Nytta och Nöje" måste ha skett
senast i maj 1811, innan den senare tidningen upphörde.
Jag antar alltså, att "Dunciaden" var skrifven i slutet af 1810
eller strax i början af 1811 och att ändringarna, där Törneblad och
hans tidning uteslötos, företagits några månader senare.
Utom Rimthusstaden och framför denna innehöll Första Natten
som bekant dels en inledning Till allmänheten, dels en dikt på finsk
runometer Marhallainens födelse.
Den förra uppgifvas i allmänhet vara författad af Livijn, om
ock omarbetad af Atterbom.
Det förtjänar dock anmärkas, att Palmblad, sedan han fått reda
på interiörerna i författarskapet, i ett bref till Hammarsköld yttrar,
att om han vetat att Askelöf varit i Stockholm, så hade han icke
tviflat på att denne skrifvit företalet. "Men detta gjorde mig irre".
Företalet härrör dock tvifvelsutan från Livijn. Konceptet finnes
i Kongl. Biblioteket och lär vara från början författadt af Livijn 1
med ändringar af Atterbom; ursprungliga datum är 9 april 1820,
ändrad till första maj.
I detta företal skildras Markall, den i Polyfem så mycket
omtalade tungusen såsom Journalrecensentens †ylgja eller vålnad, hvars
kropp dock fyllde ett rum midt i vårt kära fädernesland.2
Det heter bl. a. att tungusen Markall såg finhet, kvickhet och läckert
skämt, kunskaper och sundt vett pryda hvarje nummer af Allmänna
Journalen, men särdeles dem i hvilka en viss af den nyktra smaken i akt
förklarad Kalenderutgifvare för sina poetiska utsväfningar uppenbarligen
tillrättavisades med en aga, som dessutom till större delen syntes den sluge
Tungusen vara påyrkad af ännu helt andra och vida djuptänktare afsikter.
»Så skulle han icke vågat skrifva, icke en gång under sitt mest
glänsande Tungusiska lif; man hade då i sjelfva hufvudstaden Mareno kallat
hans kritiker utbrott af en ilsken skolmästares hämdeyra, hans grammatik
1 Uppgift af Werner. Jag har icke lyckats finna detta koncept i de
Livijns papper, som varit tillgängliga i K. B. vid mina forskningar.
2 Denna fördubbling eller särskiljning af en figur i olika skepnader hade
sin förebild i åtskilliga tyska nyromantiska dikter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
