- Project Runeberg -  Samlaren / Trettioförsta årgången. 1910 /
218

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek, Om Kellgrens sista diktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218 Sverker Ek

Jämför dock också Miltons skildring af hur Eva går omkring
och ser till sina blommor och frukter i Paradiset (början af bok 8):

they at her coming sprang
And tuchd by her fair tendance gladlier grew.

Det är en af den nya diktens älsklingsbilder. Den användes
af den unge Göthe redan 1772. Härhemma kom den fram i en
öfversättning af en Ossiansefterbildning — Taras sånger, publicerad
1789 i Göteborg i "Samlingar för Hjertat och Snillet". Af våra
romantiker ända fram till Malmström blef den sedan älskad.1

Det härskande inflytandet på Sigvarth och Hilma kommer från
ett annat engelskt håll — från Ossian. Att inledningen upprullar
ett ossianskt landskap har redan Hasselquist anmärkt.2 Vi se en
villmark utan blomster, blott nakna tisteln och sorgsna ljungen
växer där:

Och moln och dimmor hvila tungt deröfver.

Också öfriga landskapsstämningar i dikten ha, frånsedt några
stänk af roccoco, ossiansk färg. Så denna i slutet af dikten:

— Nu skymtar, ryslig,
Vid nakna tallens fot den mörka floden,
Tyst, evigt sofvande, ej väckt af vinden,
Ej hvälfd af vågen —.

Tallen torde ha införts i vår 1700-tals diktning genom Ossian,
och på honom tyda också uttrycken "väckt af vinden", "hvälfd
af vågen" (man märke särskildt alliterationen). Också något af
Sigvarths irrande ensamhetskänsla och hans besjungande af sin forna
lycka förena sig lätt med ossianska stämningar ("Selmas sånger").

Däremot kommer själfva skildringen af Sigvarths och Hilmas
möte från helt annat håll. Här är det ännu roccocodikten, som
spelar in. Läsa vi t. ex. dessa rader:

1 Jfr Ruben Berg Svenska studier sid. 88, hvarifrån ex. hämtats utom
beläggen från Milton och Kellgren.

2 A. a. sid. 73.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:04:19 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1910/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free