- Project Runeberg -  Samlaren / Trettioförsta årgången. 1910 /
219

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek, Om Kellgrens sista diktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om Kellgrens sista diktning 219

Här satte hon sig ensam med sin oskuld,

Och Yes tan lekte i des öpna slöja,

Och böljan såg hvad aldrig dagens öga —

Så finna vi t. o. m. i sista versen en antydan om den badscen vi
så väl känna från Atis och Camilla och som Gyllenborg i "
Sommar-quädet" och Oxenstierna i "Middagen" nyss upptagit. Fortsätta vi att
läsa, finna vi detta gamla roccocomotiv med älskaren, som bakom
busken bespejar sin älskade.

Tyst, som en vålnad, der vid häcken, låg jag,
Och mina blickar drucko himmelsk vällust:
Men falska löfvet hviskade min gömsla —

Så följer Sigvarths kärleksförklaring: " Jag dör om du ej älskar
mig". Som vanligt framkallar detta att flickan darrar, vill fly,
men kan ej, rodnar, gråter och så:

En blick åt Himlen, en åt mig — så föll hon
Vanmäktig i min famn —

Erinrar man sig den liknande scenen i Creutz3 Daphne, så måste
man erkänna, att det ligger litet schablon i de älskandes första
förening, fastän Kellgren fått mycket mera poesi öfver sin skildring
— man hågkomme Creutz’ spefulla anmärkning midt i, att man ej
gärna dör af kärlek —.

Härefter kommer emellertid något nytt. Hade dikten varit ett
vanligt roccocostycke, hade Hilma öfverlämnat sig helt åt kärleken
och dikten kunde varit slut. 1 stället förebrår hon sin älskade, att
han vill öfverrumpla hennes känslor. Hon pekar på sin faders hydda
och säger:

Han älskar mig, och dygden hos den Ädle;
Han skall ej neka mig åt Sigvarths kärlek —

Nu kommer ordningen till Sigvarth att bäfva inför denna dygd,
som i sin svaghet vet vädja till hans eget hjärta. Förebilden för
detta kan man söka på många håll. Men själfva omvärderingen af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:20:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1910/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free