- Project Runeberg -  Samlaren / Trettioförsta årgången. 1910 /
224

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek, Om Kellgrens sista diktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

224 Sverker Ek

Af himmelsk harmoni ha nått hans öra!
Likt rösten af de helige på Horeb
Ljuft sammanstämde med Seraphers harpor,
När Herrans salighet besöker jorden —

Det är en glans och fest öfver denna skildring, som säger oss,
att Kellgren genomlefvat detta fullt och helt. Det finns också en
närstående parallell härtill i "Gustaf Vasa". Efter en sömn i
lyckliga drömmar utbrister Gustaf:

Hvad ljuflig dröm! hvad bild af sälla tider!
Hur lyckligt är min själ af denna syn förbytt!
De grymma sorgers moln för hoppets strålar flytt,
En hög och himmelsk kraft sig i mitt väsen sprider.

Och han slutar med en psalm.

Men samtidigt ha Kellgrens egna stämningar fått lif, blifvit
fattbara och tagit gestalt för hans inbillning genom ett
kärleksfullt studium af Milton. Det finns väl ingen, som skildrat den lätta,
stärkande sömnen och det ljufliga, morgonfriska uppvaknandet
därefter så, som just denne (man tanke på skildringen af Adams
uppvaknande i sång 5): är det icke också från Milton Kellgren lärt sig
använda den nya kolorit, hvilken finnes i uttryck som silfverskir,
himlens stjärnbeströdda asurskrudar. Till slut, när allt brusar ut i
en biblisk fantasi och himmelsk harmoni omhvärfver skalden, veta
vi visst, att det är toner lärda af Edens skald. Också landskapet
förändrar sig hastigt, nästan litet operamässigt, från natthöljdt
os-sianskt klippland till Paradisets soliga lunder:

Der — hvilken Gud har skiftat denna vildmark.
Och klädt des nakna sand med blomstrets sammet,
Och bytt dess gula barr i Palmens grönska.

Det är denna natur, som för framtiden blir Kellgrens. I
"Dälden" reser sig den "dristiga Cedern", men vid dess fot kvardröjer
ännu en "vickande" väppling — ett sista vackert naturalistiskt
drag. I "Nya Skapelsen" har naturen helt blifvit en paradisets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:04:19 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1910/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free