- Project Runeberg -  Samlaren / Trettioförsta årgången. 1910 /
225

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek, Om Kellgrens sista diktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om Kellgrens sista diktning 225

drömgård. Cedern, rosen, liljan och västanfläkten äro de enda
bestämda naturföremålen.1

Efter det Miltonska anslaget föras vi ut i själfva lifvet och
ljuset. Det helt upplefda kommer fram, när Kellgren nu får skildra
Christinas .omvårdande vänskap och verkligheten ger sin
föryngrande kraft åt dikten. Men det är också en scen typisk för tiden,
detta, när Timon finner tröst för sin upprifna själ i att betrakta en
mor omgifven af sina barn och erfar, hur kärleken "med
oupplösligt band förenar två makars hjertan". Hur erinras vi ej här om
Saint-Preux i Julies hem, njutande af den husliga sällhet det andas
och glädande sig åt de uppblomstrande barnen. Eller det är
Werther, som får se Lotte skifta kvällsvardsbrödet åt sina små syskon.
Det är klart, att det icke här är tal om påverkan, men det
förefaller mig, som om man bättre förstod Kellgrens känslor med detta
perspektiv för ögonen.

Vilja vi närmare betrakta dikten och något studera oss in i
dess språkliga utformning, supplerar detta våra iakttagelser. Böök2
har i några briljanta ord om denna och föregående dikt framhållit,
hur "upprepningen, hopningen, koordineringen utgör ett af de
viktigaste tekniska greppen i denna stil", som han motsätter den
retoriska. Med skäl framhålles, att det är blankversen, som med sin
utrymmesrika, böjliga växt möjliggör uttryckets upplösning till
variation och organisk stegring. Emellertid är denna stil ingen
fullkomlig nyhet i Kellgrens diktning. Det versmått, som tillåtit dess
utveckling, är den 4-fotade jamben utan strofindelning, bunden
nästan endast genom det nyckfullt flätade rimmet — och för Kellgren
var ej detta någon tung boja. Det är "Mina Löjens" vers,
Kellgrens första älsklingsvers, som från början haft ett stort inflytande
på uppkomsten af hans otvungna, växlingsrika poetiska stil. För
att ådagalägga detta, vill jag blott erinra om en af de sista dikter
af Kellgren, som skrifvits på detta versmått — Propertius’ Cynthia.

1 Det bör betonas, att både cedern och palmen inta bemärkta platser i
Miltons paradis. ...... t .... ... -

2 Per Elgströms romantiska j)oesi. Samlaren 2,9, sid. 114-~116. Böök
framhåller också, att dessa dikter stått under inflytande af engelsk poesi.

Samlaren 1910. 15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:04:19 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1910/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free