- Project Runeberg -  Samlaren / Trettioförsta årgången. 1910 /
229

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek, Om Kellgrens sista diktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om Kellgrens sista diktning 229

jande, hopkrupen stackars varelse. Anmärkningsvärdt är, att
Kellgren formar detta hörn af världen till en däld. Det är nu hans
älsklingsbild. I Sigvarth och Hilma står: "Nu sjunker vandrarns
fotspår I dälden mer och mer". Til Christina börjar: "Längst ned
i dalens djup . . . nyss flydde Timon". I Til Fredrika antydes: " Den
skumma stig, som mit fjät åt dälden leder". Vi minnas ännu från
Nya Skapelsen: "Skräck omsmög i den skumma dal". Mot solen
och rymden bildar ju också dälden en mäktig kontrast.1

Den kosmiska flykt vi funnit i dessa två dikter återkommer
stegrad och frigjord i den underbara början af Nya Skapelsen,
liksom i den besjälade panteism, som genomtränger hela dikten. Detta
gemensamma drag i alla tre dikterna härstammar nog från en
gemensam ursprungskälla: Milton. Framför allt är det fallet med
början af Kantaten och Nya Skapelsen. Hur skaparordets Varde
rycker fram året ur dess "dröm af möjlig varelse", erinrar starkt
om Miltonska scener. Jag anför, hvad han tillropar ljuset (B. 3,
v. 8—12):

before the Sun,

Before the Heavens thou wert, and at the voice
Of God, as with a Mantle didst invest
The rising world of waters dark and deep,
Won from the void and formless infinite.

Det kan tilläggas, att några rader senare (v. 18) använder Milton
uttrycket "eternal night".

Än mer betydande är Miltons inslag i Nya Skapelsen. De
förebilder för denna dikt man hittills anfört ha alla det emot sig, att
de äro för betydelselösa i jämförelse med Nya Skapelsens eget
värde. Men i Paradise Löst möta vi imponerande samlad den poesi,
den höghet, den allkänsla, som griper oss i Nya Skapelsen. Mil-

1 Däldens öfriga motiv äro också hem vanda i Kellgrens diktning. Cedern
kontrasterar mot väpplingen på samma sätt som i »En stadig man» eken mot
den slafviskt bugande granen. Båda ställena böra också jämföras med
Lafon-taines fabel »Le chêne et le roseau» L. 1: 22. Blommans förhållande till solen
erinrar om den bekanta lilla suppliken till Gustaf III, men där är han »le roi
soleil», här förstöraren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:04:19 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1910/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free