- Project Runeberg -  Samlaren / Trettioförsta årgången. 1910 /
230

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek, Om Kellgrens sista diktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

230 Sverker Ek

tons skildring af världsdaningen, af paradiset, af Adams och Evas
kärlek (B. 4, B. 8 v. 500—558) har Kellgren starkt genomlefvat,
innan han kunde stiga till sin egen dikts höghet. Alla dessa bilder
glida ju som associationer förbi oss i Nya Skapelsen. Att detta
samband mellan Milton och Nya Skapelsen ej är en tom konstruktion
utan lefvande sant kunna vi fatta, om vi ett ögonblick tänka på
Franzéns "Menniskans anlete". Denna dikt liknar ju mycket och
har ju lärt mycket af "Nya Skapelsen. Men inflytandet från
Milton ligger där i än mer öppen dag. Dikten drömmer sig tillbaks
till Eden. Känslan af människans majestät, såsom förmådt efter
Guds beläte är något, som helt går tillbaka på Milton. Det mycket
sägande mottot, "The human face divine", har hämtats från
inledningen till tredje boken i Paradise Löst. Denna dikts beroende af
Milton tyckes mig också kasta belysning tillbaks på Kellgrens
förhållande till honom. Kellgren är ju friare gentemot Milton, men
han har af honom lärt så, som man lär af de störste. Det finns
inget nedtryckande i ett sådant beroende, tvärtom, det verkar blott
väckande på våra känslor, vår fantasi och våra egna upplefvelser.

Tillsammans med inflytandet från Milton böra vi betrakta ett
annat, som nu också träder fram. Det kommer från Thorild och
Lidner. Striden mellan Kellgren och Thorild har säkert gifvit en
kraftig stöt till Kellgrens inre utveckling under dessa år. Men
förhållandet var för bittert för att Kellgren skulle kunna taga upp
något direkt från Thorild och hans krets. Ännu i noterna till Man
äger ej snille för det man är galen angripes ju den "epileptiska"
poesin skarpt. Men när Kellgren nu själf kom att gå till samma
källor — Young, Ossian och Milton — som Thorild och Lidner
förut sökt sig hän till, måste han känna, att hans egen diktning
mot hans vilja kom att närma sig deras. Han frågar också i jan.
1788 om en tillägnan af Gustaf Adolph och Ebba Brahe till
konungen: "Är det vers? Är det Prose? Är det intet något sluttande
till Thorenianisme?" * Samma år veta vi, att Kellgren prenumererat
på Lidners "Samlade arbeten" (d. 1 1788, d. 2 "1789" [utkom i
slutet af 1788]).

1 Schück a. a, sid. 86.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:04:19 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1910/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free