Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Wieselgren, Teaterhistoriska studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 Oscar Wieselgren
vandrartrupp, hvars repertoar åtminstone i sina grunddrag kan
rekonstrueras med hjälp af ett icke obetydligt antal dels på tyska,
dels på svenska affattade program, som bevarats till vår tid. Denna
programkollektion har varit bekant för Dahlgren,1 som emellertid
endast meddelat ett par flyktiga notiser om densamma. Äfven
Johannes Bölte har haft tillfälle att se den,2 och på ett par ställen i
hans arbeten finner man, att han användt sig af det material, han
där påträffat. I sammanhang och med någon utförlighet har den
emellertid icke förut varit behandlad. Att gifva en efter
katalogprinciper uppställd, fullständig och detaljerad redogörelse för hela
kollektionen skulle dock vara ett arbete, som knappast stode i
riktig proportion till sakens betydelse, då däremot en orienterande
öfversikt af deras innehåll med särskildt framhäfvande af ur
litteraturhistorisk synpunkt viktiga detaljer icke torde sakna intresse.
Eedan vid första anblicken märker man, att den ifrågavarande
truppen delvis kvarstått på samma ståndpunkt som det senare
1600-talets kringresande skådespelarband. På dess spellista möter man
ett ej obetydligt antal dramer, som redan under ett halft sekel
räknats bland vandrarscenens favoritstycken, ehuru en del detaljer
bära vittne om de förändringar, som betingats af skiftningarna i
tidens uppfattning af den sceniska konsten. Den från de engelska
komedianterna ärfda Pickelheringstypen har försvunnit och ersatts
af samtidens modernaste komiska figur, Arlequin, öfvertagen från
Thêatre Italien i Paris. Som generell beteckning för de allvarliga
dramerna möter man termen Haupt- und Staats-Action, hvilken
under 1700-talets första decennier börjat komma i allmänt bruk.
Lustspelen benämnas Bourlesque eller — i ett par fall — Comoedie.
Mest typiskt framträder sambandet med den föregående tidens
tradition i dramer som exempelvis "Der weltberüchtigte Ertz-Dieb,
Räuber und Mörder Cartouche" eller "Das Leben und Tod des
welt-berühmten Duc de Luxembourg". Båda dessa tillhöra folkscenens
mest populära personligheter. Cartouche, som efter att i spetsen för
1 Anteckningar om Stockholms teatrar, Stockholm 1866, sid. 28.
2 Das Danziger Theater im 16. und 17. Jahrhundert Hamburg och Leipzig
1895 (Theatergeschichtliche Forschungen, h. XII), sid. 162 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
