Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Till Per Elgströms biografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 Fredrik Böök
barelse — men en högre Aurora väntade honom!" — Intressant är
den i samma bref antydda motsättningen mellan Elgström och
Atterbom under den förres sista tid; Atterbom skrifver nämligen:
"Hans sista yttranden om sin trogne vän — i afseende på snille
och förtjänst — må hafva varit hvilka som hälst, så kunna de
visst icke förolämpa mig, än mindre störa den ängelsrena bilden af
hans bättre jag i mitt inre. De böra blott som krankhetssymptomer
bedömas. Emot mitt hjärta för vänner måste han väl icke egt
något att invända." — Sannolikt är, att hvad Atterbom här
åsyftar, icke är någonting annat än Elgströms kritik af prologen till
Phosphoros i bref till Palmblad af 30 juli 1810x och hans missnöje
öfver Atterboms elegi "Till Sofi**", yttradt i hans sista bref till
Palmblad 20 september 1810.2 — Slutorden i Atterboms bref lyda:
"Jag är nog barnslig, om man vill, att önska, det han åtminstone
fått dö här. Vi skulle då realiserat den rörande idéen, som han
i alla sina diktningar målat af sin graf: en grön kulle, besådd af
förgät-mig-ej, beskuggad af lindar — och i stumma betraktelser
ofta af vänner beskådad."
Löftet att icke lämna Elgström obesjungen infriade Atterbom
rikligt. I novemberhäftet af Phosphoros 1810 tryckte han bland sina
"Dödsoffer" en melodisk sonnett "Till Elgström". I
decemberhäftet, där tre dikter ur Elgströms kvarlåtenskap publicerades—
"Kärlekens födelse", "Hilma", "Farväl" — för första gången med fullt
utsatt författarnamn, besvarade Atterbom omkvädet i den sista
dikten med ett "Echo". I samma häfte intogs en "Elegi" öfver
Elgström, undertecknad S** och tillhörande de till Phosphoros anonymt
insända bidragen.3
Den bästa minnesgärden lämnade dock Atterbom i sin trettio
år senare författade biografi och karaktäristik af Elgström, som
trots alla oriktiga detaljuppgifter på ett oförgätligt sätt har bevarat
bilden af ungdomsvännen. Den upplaga af Elgströms skrifter, som
han af vännerna bemyndigats att utge, såg aldrig ljuset — den
1 Frunck, a. a., s. 112.
2 Frunck, a. a., s. 142.
3 Se »Anmälan» i slutet af första årgången, s. 383.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
