- Project Runeberg -  Samlaren / Trettioandra årgången. 1911 /
66

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek, Ett par tillägg om Kellgrens sista diktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66 Sverker Ek

Sigvarth utbrister:

Ha! — der i dalens sluttning,
Der stod — der ligger nu i helga spillror —
Min forna lyckas ljusa Tempel; hyddan,
Der, under Dygdens moderliga vingar,
I Himlens ömma blick, des ungdom växte . . .

Sedermera, när Kellgren går öfver till ett mera sinnligt erotiskt
parti, öfverger han ju Ewald men faller då delvis tillbaka i
roccoeo-dikten. Men det är tydligt, att denna del liksom diktens inledning
och afslutning, ja t. o. m. Til Christina, fordrar den inympning af
den Ewaldska stilen, som vi i det föregående bevittnat.1 Inseglet
på detta inflytandes primära karaktär ligger ju i versformen. Men
som jag förut visat är stilen i dessa dikter ej alldeles ny hos
Kellgren. Lägga vi nu märke till att impulsen kommer från ett
drama ligger däri liksom en fingerpekning om att Kellgren, liksom
tidigare Lidner (jfr Lamm, Lidnerstudier, Samlaren 1909, sid. 132),
kommer till sin nya lyriska stil också genom sitt sysslande med
operatexter. Jag erinrar om, att Kellgren i Zibethbrefvet
formulerat programmet för denna stil med utgångspunkt från Gustaf
Wasa, och om att motiv från detta drama upptagits både i Til
Christina och Kantaten 1789.

o

Återvända vi nu till Sigvarth och Hilma, märka vi, att ett par
delar af dikten på denna väg bli oförklarade, nämligen Sigvarths
första klagan (rad 1—9) och slutet. De innehålla nya poetiska
tankar, som ej Ewalds Balder kunde uttrycka. Jag har tidigare
påpekat deras tydliga Ossianska färgning, hvartill jag ej kunde
upptäcka verkliga motsvarigheter i den öfriga dikten. Ått sådana
helt saknas kunde jag då, när jag ej kände Ewalds inflytande, icke
se. Dessa partier stå ej heller "Night-thoughts" fjärran. Slutets
odödlighetstro erinrar om Young, och med början kan man jämföra
följande parti ur första natten:

Mine [joys] died with thee, Philander! thy last sigh
Dissolved the charm; the disenchanted earth

1 Prof. Vilh. Andersen har för mig vänligast påpekat, att han funnitEwaldskt
inflytande i Kellgrens nya poetiska stil, hvilket gifvit anledning till
undersökningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:20:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1911/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free