Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek, Ett par tillägg om Kellgrens sista diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 Sverker Ek
halfmotsägande intryck dikten ger, kan nog bero på en medveten
komposition men kunde också förklaras så att inledning och slut
skrifvits sist.
Nu återstår oss blott att pröfva dessa alternativ inför K- och
k-brefvet. Där kallas dikten "Hilmas död", men detta namn skulle
onekligen bäst passa på diktens stomme utan inledning och
afslutning. Åtminstone är det klart, att dessa partier äro de enda som
ge oss Sigvarths karaktär, för öfrigt utan att tillägga något om
Hilmas. "Hilmas död" så fattad kunna vi emellertid lätt inordna
bland de förberedande dikterna, och därmed skulle också K- och
k-brefvet — eller rättare den inre uppgörelse, som ligger till grund
för detta — klarare inta den märkliga plats i Kellgrens utveckling,
som i hvarje fall tillkommer det.
Jag har tidigare trott mig kunna göra denna uppdelning med
mera bestämdhet, tills Docenten Lamm i sista stund meddelade
mig, att han funnit att "Ode öfver Förtviflan" inlämnats till
Fran-ciscanerorden redan 1784.1 Genom denna datering sammanföres
Förtviflan med den 1784 tryckta Cynthia och dessa båda dikter,
som föröfrigt kunna ha skrifvits ännu tidigare, måste åter ses i
sammanhang med Gustaf Vasa och de tre kantaterna från 1782.
Härigenom tyckes Kellgrens nya dikteriska utveckling böra utsträckas
till hela 1780-talet — de i Vitterhetsnöjen (1781) publicerade
dikterna tyckas afsluta hans ungdomsdiktning. Med detta resultat för
ögonen förlorar min uppdelning af Sigvarth och Hilma det mesta
af sitt intresse, ty först under förutsättning att åren 1787 — 89
innebära en brännande utveckling spelar det någon roll om dikten
delvis skrifvits 1787, delvis 1788.
Jag hade redan tidigare utfört denna uppdelning af Sigvarth
och Hilma, när jag genom ett lyckligt fynd fick faktiskt belägg
på att Nya Skapelsen uppkommit på detta styckvisa sätt. Denna
gång ha nämligen båda versionerna tryckts. Den första, hittills
1 Jfr M. Lamm, Johan Gabriel Oxenstierna sid. 290 not 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
