Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E. Wrangel, Atterbom och Tegnér. Ett skaldemöte i Lund 1825
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 E. Wrangel
misslyckades. Då han på nyåret 1812 gjorde en resa till
Stockholm och därifrån till Värmland, besökte han under ett par dagar
Uppsala. Det är sannolikt, att Atterbom och han då blefvo
föreställda för hvarandra, men någon närmare bekantskap kom med all
säkerhet icke till stånd. Då Atterbom på sommaren 1816 reste
omkring i de södra orterna tillsammans med fru Amalia Helvig,
född von Imhoff, de unga romantikernas beskyddarinna, besåg man
äfven Lund, men Tegnér träffade man icke hemma. På utvägen
följande år, då Atterbom anträdde sin stora resa, tog han vägen
öfver Kristianstad och östra Skåne till Ystad. Han hade ämnat
taga hemvägen (1819) öfver Köpenhamn och Lund, där han räknade
på "det nöjet att få språka med Herr Professorn om mycket
gammalt och om ännu mera nytt", såsom han skref till Tegnér ifrån
Dresden d. 23 okt. 1817.2 Detta blef visserligen heller icke af —
Atterbom tyckes farit hem genom Skåne samma väg han for ut —
men i nämnda bref skrifver han några märkliga ord, hvilka komma
som det första försöket till försoning. Sedan han uttalat sin önskan
om Tegnérs hälsa och framgång och att denne måtte få "många
nya ögonblick af samma inspiration som skänkt vår litteratur så
många herrliga sånger", fortsätter han: "Gifve Gud också, att
partiagget och klubbsqvaller-andan, som på vår Parnass drifvit så mycket
ofog, måtte vid min återkomst lämna mig någorlunda oanfäktad...
Hvad jag, af omständigheter (dem jag dock bort förstå att beherska)
tvungen och kanske någon gång mer än billigt uppretad, bidragit
till detta polemiska larm, ämnar jag fullkomligt anförtro åt
glömskan eller åt Wallmark, hvilket vill säga detsamma." Och han
slutar: "Lef väl och lyckligt och tro, tills vidare bevis kunna göra
saken fullkomligt påtaglig, att jag hyser för Herr Professorn helt
andra tänkesätt, helt andra känslor, än mången kanske funnit sin
räkning vid att förtälja. För poemer, sådana som "Prestvigningen"
och "Flyttfåglarne", må gerna en Hammarspikiad förlåtas." Vissa
uttryck i detta poem, som äfven åsyftat Atterbom, hade annars
1 Jfr Tegnérs karakteristiska svar till Atterbom, ineddeladt i Samlaren
1910 af Hedvig Atterbom-Svenson.
2 Brefvet tryckt i Ur Esaias Tegnérs papper, s. 88 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
