- Project Runeberg -  Samlaren / Trettiotredje årgången. 1912 /
31

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Moetensen, Riddar S:t Jöran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Riddar S:t Jöran 31

som man icke vet, hvarifrån det kommer. Han får emellertid svar
uppe från Tyska kyrkans väderhane och den tornspira på hvilken
denna svänger. Denna scen är en allegori om tidens tidningspräss
och dess strid med regeringen. Väderhanen är Argus-Johansson,
hvars suffisanta framställningssätt igenkännes i ord som följande:
Det är jag som sitter här uppe. Högt öfver anonymiteten. Den
mest uppsatte på St. Gertruds kyrkotorn. Jag som illustrerar
Sverige med mina nouveauteter och docerar för Europa, Asien och
Afrika och Polynesien med mina reflectioner. Jag, som abonerat
på ett amerikanskt dagblad! Jag, hvars namn forturerar konungar
och ministrar Jag, som eleverar dem genom min välvilja och
accablerar dem genom min giftiga ridicule.

Tornspiran ackompagnerar Väderhanen, uppbär honom,
försvarar honom och uppmanar slutligen sina hederliga vänner Jernbärarne
att smörja upp polisbetjenten, som ej vill låta tysta ner sig.

I detsamma klappade någon auscultanten på skuldran. Det var
referendarien. Auscultanten och hans Felicia sprungo sin väg
förskräckta öfver allt, hvad de sett. Auscultanten tyckte sig förföljd af en
massa besynnerliga djur, och referendariens krycka lyste mystiskt.
När auscultanten hemkom, kände han sig nedtryckt och inblandad
i ett sammelsurium, som skulle blottställa honom för allmänhetens
skratt. Han visste ej, hvad han skulle göra, då han erinrade sig,
att hans farmor i villrådiga ögonblick brukat sticka en knappnål i
bibeln. Auscultanten framtog Kellgrens skrifter och stack på
samma sätt i dem, hvarvid han fick upp följande ställe:

Min käre gosse, blif ett fån,
Så går dig allting väl i händer.

Därefter slog han upp i Leopolds Oden och läste Pompés
replik:

Jag ser en lömsk barbar, ett vanbörd, en barbar. .

Auscultanten tyder sina orakelspråk och finner, att Leopold spår
som en karl. Referendarien är hans rival och vill åt flickan och
ställa till fiendskap mellan honom och klädmäklaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:21:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1912/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free