Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Moetensen, Riddar S:t Jöran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kiddar S:t Jöran 47
afslöjas som Gereons åsna och slutar såsom innehafvare af ett sådant
ämbete, som Livijn funnit tillräckligt löjligt för att med förakt
tilldela honom.
De makter, som kämpa om Humbloms själ, representeras af
referendarien och klädmäklaren, den förre utöfvare af den hvita,
den senare af den svarta magien, både sökande genom sina konster
föra honom öfver på sin sida. Referendarien betecknar idealismen;
han kämpar för det allmänna med ärlighet och pliktkänsla, och hans
intresse för Humblom beror därpå, att han tror sig i honom finna
den man, som tiden behöfver: Riddar S:t Jöran, hjälten som går i
döden för sin tro.
Klädmäklaren åter är egoisten, som endast begagnar sig af
statens angelägenheter för att sko sig själf och förverkliga sina
speciella intressen. Han ser i Humblom en person, som kan vara
honom nyttig.
Men detta är endast romanens allmänna betydelse. Granska vi
närmare romanens innehåll, visar det sig, att Livijn i "Riddar S:t
Jöran" velat gifva en symbolisk allegorisk skildring af de sociala,
litterära och politiska stridigheter, som upprörde hans samtid. Den
är så full af satiriska anspelningar på samtida förhållanden af så
närgången art, att hela skildringen slutligen visar sig vara en
nyckelroman. Betydelsen af åtskilliga af dessa allegorier inses utan
vidare och behöfva icke någon kommentar. Andra äro så
invecklade, att man endast med svårighet genomskådar dem. I vissa fall
skulle det nära nog vara omöjligt att upptäcka, hvad Livijn menat,
om han icke själf såsom noter till planen meddelat åtskilliga
värdefulla upplysningar. Hvad som särskildt försvårar tolkningen är,
att Livijn ofta alluderar på dagens tilldragelser, tidningskäbbel eller
riksdagarnes kulisshemligheter, så obetydliga, att de längesedan äro
glömda. Dessutom omskrifvas dylika händelser på det mest fantastiska
och karrikatyrartade sätt. För att taga ett exempel så har Livijn i
Besvärjelsescenen i Kungsträdgården först och främst roat sig att med rent
etnografiskt intresse utmåla en kärleksbesvärjelse enligt gamla
folkliga vidskepelser. Men troligen döljer sig under denna strid mellan
olika trollkarlar och trollkäringar ett eller annat tidningsgräl. Det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
