Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gunnar Biller, Byron i den svenska litteraturen före Strandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byron i svenska litteraturen töre Strandberg 139
om händer tages af stäppflickan (strof 19). En liknande scen
förekommer dessutom i "The Corsair" (II: 12). Måhända kan också
Kaled, som åtföljer Lara, och som i själfva verket är den från "The
Corsair" välbekanta Gulnare, sammanställas med Maria, som i
förklädnad uppsöker Axel. Dylikt kan ju ej med bestämdhet afgöras
och betyder för öfrigt föga.
Utom nämnda direkta lån från Byron finnas i "Axel" åtskilliga
andra ställen, som äga typisk Byronsk karaktär. Målningen af
slagfältet är nog en reminiscens från några af de Byronska poemen
(Siege of Corinth o. a.).
Ett mättadt rofdjur lik låg ren
Den slaktning still och sof på fältet o. s. v.
Byronska bilder som denna finner man litet hvarstädes, t. ex.
Med hotfull blick, med bleka kinder
Hon [eden] lägger stum sin kalla hand
Emellan våra bröst i brand.
Om ed och plikt talar visserligen Byron aldrig, men bilden kan ej
härstamma från någon annan än honom. Ytterligare kan nämnas
skildringen af vansinnet1 och andra detaljer. De mer idylliska
naturmålningarna påminna närmast om Schiller men också om vissa
partier hos Byron (t. ex. början af "Parisina"). Men äfven Byron
•är här påverkad af Schiller.2
I en recension af "Fritiofs saga" uppdrager Stockholms-Posten
en parallell mellan Byron och Tegnér (1825, n:o 122): "Herr
Tegnérs sångmö har ett tydligt syskontycke med Lord Byrons — –––
Bådas alster äro de ofulländade skapelserna af en gigantisk natur,
hos den ena mera fantastiska till tanken, hos den andra till formen;
fulländningen fattas, ej af bristande förmåga, men af den oroliga,
1 Hammarsköld påpekar i ett bref till en vän några lån från Schiller,
Wieland, Mme de Stael m. fi. men har tydligen icke förstått Byrons
inflytande-Han säger emellertid om skildringen af vanvettet, att »detta på hvarje rent
sinne måste göra en alldeles upprörande, i högsta grad vidrig verkan». Har
man inte här ett nytt bevis på nyromantikernas motvilja för Byronismen?
2 I Tegnérs nästa större poem, »Gerda», finnes också en och annan
stilistisk Byronreminiscens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
