Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gunnar Biller, Byron i den svenska litteraturen före Strandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byron i den svenska litteraturen före Strandberg 145
Som synes, går också Tegnérs "Nyåret 1816" igen. — "Beatrice
Cenci" (i "Hesperider") är ett fragment af en romans, i hvilken
målningen af Francesco och hans kärlek till sin dotter Beatrice är
gjord i rent Byronska färger. — "Afsked till Italien" har nog
Nicander nedskrifvit med Byrons fjärde Childe Harold-sång ringande
i sina öron, hvarpå också en och annan detalj tyder. De båda
skalderna ha behärskats af en ganska likartad stämning, men
Nicanders vers flyter som alltid lättare och böjer sig smidigare efter
tankarnas växlingar.1 — Något betydande Byron-inflytande kan,
som synes, ej spåras hos Nicander.
Lord Byrons strid och död i Grekland ger ännu många andra
anledning till patetiska hyllningskväden. Så Frkn R***:s (K. K.
A. Strussenfelt) "Pilgrimen vid Missolonghi" (1826) en delvis rätt
stämningsfull lofsång till de grekiska heroerna Bozzaris och Byron,
hvilka "på purpurmoln" sänka sig ned mot den till den heliga grafven
i Missolonghi vallfärdande och mana honom att följa deras exempel
"för ljus och frihet allt att våga".2 — "Lord Byron" är skrifveni
samma anda men är ett mindre lyckligt poem.
Johan Nybom har också bidragit med en Byron-hyllning, som
når höjdpunkten af entusiasm. Denne skald har ofta räknats till
"Frihetens sångarätt", fast med orätt. Lättrörd och mottaglig för
intryck af hvad slag de vara månde, påverkades han också af tidens
frihetsidéer, men hans frihetskväden äro uteslutande ett frasrikt
romantiserande, ingifvet af stundens stämning; och lika flyktig som
denna är, lika litet allvarligt äro de menade. Nybom var i lefvande
lifvet den lojalaste undersåte i världen. Han förhärligade därför
Byron, icke så mycket för hans radikalism, som de verkliga
frihetsskalderna skulle ha gjort, som därför att han offrat lifvet för Hellas’
sak. Det sker i det 1838 utkomna skaldestycket "Byron i
Grekland". Hellas är sänkt i förtviflan: trots det att "hvarenda här
består af Leonider", är dess kamp för friheten hopplös. Men när
1 »Don Juan» är kanske den litterära förebilden till fragmentet »En
klosterbroders äfventyr», som äger ett stänk af moquerie, fast beskedligare än
hos Byron.
2 Märkvärdt är, att hos fröken Strussenfelt finnas antydningar till
politisk frihetspoesi (»Franska revolutionen 1830», »Canning» o. a.).
Samlaren 1912. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
