Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, En förstudie till »Spastara»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En förstudie till »Spastara» 191
Hvad har då detta poetiskt värdelösa lilla stycke att lära oss?
Att det motiv, som ligger bakom Spastara, för Lidner ej var något
nytt veta vi förut: både Erik XIV och Medea framvisa ju patetiska
moderstyper af liknande art. Men, betecknande nog, är det först
Spastara, som visar närmare öfverensstämmelse med versen i
Stockholmsposten. Det tyckes, som om skalden först af den magra
notisen i Stockholmsposten om grefvinnan Spastaras olycksöde bragta
att på nytt för sig lefvandegöra ett af sin ungdoms starkaste
teaterintryck.
Det kunde synas lockande att gå ett steg längre i antagandena
och förmoda att denna operaföreställning gett Lidner den första
inspirationen till hela det besjungande af moderskärleken, som
bildar ett ledmotiv i hans diktning. Men helt säkert vore detta
en förhastad slutsats. Tvifvelsutan ligger bakom Lidners svärmeri
för den ömma modern något personligt upplefvadt, närmast väl
något minne från barndomsåren. Det var därför fru Olins spel i
Glucks opera kunde göra ett så djupt intryck på honom»
I hvarje fall är det af största intresse att se, att den första
impulsen till Spastara kommit från en operaföreställning. I en
föregående uppsats har jag sökt visa den afgörande betydelse, som
den Gluckska operastilen fick för Lidners hela skaldskap, och
särskildt genom en analys af Spastara sökt ådagalägga dess släktskap
med operan. Detta samband visar sig genom den funna versen
vara af ännu mer genomgripande art, än jag vågat antaga. Det
är nu lätt att inse, hvarför det hvilar en så stark atmosfär af teater
öfver Spastara, hvarför hjältinnan har ett drag af primadonna,
hvarför natursceneriet för tanken på kulisser och
dekorationsmaskineri. Vi förstå också, hur skalden fått den djärfva idéen att rycka
sig själf med i handlingen. För Lidners fantasi sammansmälter
den olyckliga spanska grefvinnans bild med minnena af den svenska
operasångerskan. En dylik sammanblandning mellan en antik
hjältinna och en modern adelsdam stötte för öfrigt ej på några yttre
hinder. Fru Olin uppträdde som Clytemnestra i ultramodärn
salongsdräkt, med roberonde, "considerationer" och släp.1
1 Se kostymbilden hos Flodmark, Elisabeth Olin och Carl Stenberg s. 120.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
