Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Warburg, Lidners vistelse i Göttingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lidners vistelse i Göttingen 195
kamrater och att de litterära intressen, som upptogo dem, på ett
eller annat sätt äfven kommo honom till godo, liksom det ju är
välbekant, att den engelska diktningen hölls högt i ära i Göttingen,
som lydde under samma spira som Storbritanninen. De litterära
intryck Lidner mottog under denna Göttingentid — i parentes sagdt
den enda från hvilken det föreligger vitsord om flit och godt
uppförande — hafva enligt min uppfattning spelat en afgörande roll
på hans utveckling.
Först de klassiska diktverk han studerade under Heynes
ledning; i det denne riktade uppmärksamheten närmast på den
grekiska litteraturens ästetislca sida; särskildt vet man att han tolkade
Pindaros och Euripides, två namn man gärna sätter i förbindelse
med Lidners sublima och känslosamma poesi.
Men vidare tidens tyska och engelska känslodikt, som ägde
varma beundrare på Hainbunds klassiska mark, där särskildt
vördnaden för Klopstock och hans engelska förebilder hade häfd för sig.
Och Wertherianismens böljor gingo ännu högt öfver hela Tyskland.
Att Lidner var förtrogen med den nyare tyska vitterheten, är
uppenbart af hans senare diktning, vare sig han gjort bekantskap
med den under sin tidigare vistelse i Nordtyskland eller först nu.
Han imiterar ju Werther redan i Erik XIV och skrifver senare
engelska bref "i Werthers stil", ett och annat i hans senare
alstring erinrar ock om Lessings Emilia Galotti, Klopstock, som han väl
kände, har påverkat vissa af hans religiösa dikter och, såsom äfven
Lamm påvisat, visar ju Krigsskaldernas sång i Medea släktskap med
Klopstocks bardieter. Dessutom har Feuk uppvisat, att Lidners
vistelse i Göttingen måst vara af genomgripande betydelse för det
spåkliga nydaningsarbete, som efter denna vistelse ger sig tillkänna i
hans skaldskap. Arten af hans nybildningar peka nämligen uppenbart
tillbaka på omdanaren af tyskt skaldespråk: Klopstock. "Lidners sätt
att återge ett dikteriskt intryck, de praktiska utsmyckningsmedel han
begagnar, allt detta är säkerligen på det stora hela taget
franskt-klassiskt", yttrar Feuk, "men bekantskapen med den unga tyska
’romantiken’ hade skänkt honom ett andligt innehåll, som ej kunde
klädas i pseudo-klassicismens ordformer. Hvad är då naturligare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
