Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alvar Silow, Tegnérs täflingsskrifter i Svenska Akademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Alvar Silow
Menska, någon himmelsk flamma
Lefver i dig: Släck ej den
Lär dig något ord att stamma
Af Guds språk1: Förlåtelsen
Tro hvar oförrätt en tärning
kastad med förlust: glöm den:
minnet tryck af hvar välgärning
Till ditt hjärta som en vän.
Är du lycklig och tillbeden
Hvarför hatar du, Barbar?
Hvarför håller i ditt Eden
Du den vilde ormen qvar?
Räck din hand: Förvägra ingen,
Låt hvar glädje som du njöt
Flyga genom Brödra ringen,
Liksom en electrisk stöt.
Om du lider, om du faller
Trampad af din fiende
Genom lifvets fängsell-galler
In i fria himlen se:
Där hvar hatfull själ, hvar bitter
Svartnar som en slocknad brand,
Och försonligheten sitter
På den högstes högra hand.
Yngling du hvars stjärna rullar
Öfver lifvets paradis,
Sola dig på dina kullar,
Hata ej, var glad och vis
Medan än bekymret tiger
Drick ur kärlekens pokal,
Drick dig varm, förr än du stiger
ner i årens kalla dal.
Du som ren med fulla händer
Uppå lifvets Zenit står.
Gör det goda forn du vänder
Åter med förblekta hår.
Res med svettig flit din boning,
Bygg den uti fridens land:
Bjud hvar ovän till försoning
Och hvar vän till stöd, din hand.
Du som släper sista stenen
Upp till lifvets pyramid
Will du från dess topp se scenen
Utan fasa, så äg frid.
Låt hvart hatfullt minne falla
Som ett svärd i glömskans haf;
Endast Goda Andar kalla
Opp ur det förflutnas graf.
Tag din2 Oskulds hvita kläder
Skaka bort hvart jordiskt dam
Svaga menskja, ty du träder
För den stora speglen fram,
Där hvart upsåt som förseglas
Djupt i natten af ditt bröst,
Där hvar ädel tanka speglas
Svaga menska, till din tröst.
Och hvart hemligt brott ej minder
Hvarje bårtgömd ondska där
Stiger fram med bleka kinder
Wittnar emot dig och svär:
Lik en trolös slaf hvars sista
ånger samlar hop dess mod:
Furier i Demanter rista
Wittnesmålet in med blod.
Lef: till tyngden af ditt öde
Lägg ej hatets tyngd: gör godt
Dö, och hoppas bland de döda
Ingen hämd, försoning blott
Ingen ånger, ingen vrede
Öfver Stygen tränger sig:
Stilla saligheter brede
sina vingar öfver dig.
Tro ej åldrens3 dag som haltar
Kraftlös på sin krycka fram
Till den sena ångrens altar
Renar nog en otacksam.
Sen du hatat utan skoning,
Bortvist ångren utan blygd,
Will du köpa dig försoning
Med en timmas tvugna dygd
Himlens dygd kom att försona
Med sig sjelf en fallen ätt,
Och en klarnad dag din krona
Uppå tidens tinning sätt
Utur bojan hör den gamla
Den förgätne Nödens rop:
Alla stridens händer samla
Till ett enda handslag hop.
1 språk ändradt från: ord
2 din ändradt från: dig.
3 åldrens ändradt från: ängrens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
