- Project Runeberg -  Samlaren / Trettiofjärde årgången. 1913 /
26

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Alvar Silow, Tegnérs täflingsskrifter i Svenska Akademien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26 Alvar Silow

(13) Jag erkänner att »lumpen» är ett trivialt ord; men månne det icke
på detta ställe kunde wara tjenligt såsom ett uttryck af förakt och
förtrytsamhet? [L: 105. —- A: 105.]

(14) »Dö», i stället för »fall» gjorde här Antithesen fullkomligare; men
ett Folk, ett land, hvarom här är fråga, säges falla; men månne äfwen
dö, i denna bemärkelse? [L: 106. — A: 106.]

(15) I stället för:

Du sofver, Svea Folk, på branten af en afgrund
Men Våld och Barbari, men rotadt Hat och afund
de vaka omkring dig. O väckte dig min röst!
O stege än en gång, som förr, ditt fria bröst!
[L: 125—128. — A: 125—128.]

(16) I stället för:

Der flamma gyllne Torn i kärr dem vi ej sågo
och flottor hota nu der Fiskarbåtar lågo.
[L: 133,134. — A: 133,134]

(17) Denna och följande verser till och med: »Yar viss, det klappar ock
uppå din fjellport snart, med undantag af 3 el. 4, äro nya, i stället
för: »En annan skär vår skörd och upptar klippans jern — — —
Hvad blir det af den jord som värjdes af Ert mod», hvilka blifvit
uteslutna såsom ansedde stötande för Ryssland. Författaren har härwid,
så widt honom möjligt warit, sökt att begagna sig af den anvisning
han erhållit. [L: 135—144. — A: 135—164]

(18) ... och himlen sig förbarmar. Mot denna Hemistiche är anmärkt att
den synes tillkommen blott för rimmets skuld. Så troligt detta kunde
synas så har dock min mening warit att dermed uttrycka huru man
wid förswaret af wårt Swea borde räkna ej blott på dess egen kraft,
eller dess geografiska belägenhet, utan äfven på bistånd af en högre
skyddande makt; en tanke som vid detta tillfälle ej syntes mig så
alldeles opassande. Skall någon förändring göras härvid så kan jag
ej finna någon bättre än den föreslagna:

Se, Belten kring dig än de fria armar kasta,
och fjellens fästning står, den skyhöga, den fasta,
ehuru den omnämnda idén derifrån är utesluten. [L: 158. — A: 174]

(19) Det bor en Gud i Sången. Skulle wara en blott öfversättning af det
bekanta: Est Deus in nobis. [L: 170. — A: 186]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 3 14:11:36 2007 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1913/0034.html

Valid HTML 4.0!