Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gunnar Bolin, Tegnérs båda första Napoleonsdikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 Gunnar Bolin
inom den samtida diktningen. Intressant härvidlag är att studera
de icke fåtaliga biografier öfver Bonaparte, som redan vid denna
tid, då han ännu blott var vid början af sin hjältebana, begynte
utkomma. Bland de få svenska samtida är äfven en liten skrift,
" General Buonapartes Lefwernes-Beskrifning. Öfwersättning ifrån
Tyskan", Stockholm 1797,* ur hvilken jag vill anföra några
karakteristiska partier:
»Gamla Werlden framställer ock Hjeltar, men deras gärningars
moraliska wärde förstörer wår beundran öfwer deras Talenter. De aktade
icke Människorne för sit förnuft och höga bestämmelse, utan de höllo dem
endast så mycket wärde, som de bidrogo til befordran af deras orättmätiga
syftemål och äregiriga Planer. Dem fattades den mänsklighet och
rättwisa, som måste utmärka wår tids Hjeltar, om wi skole lämna dem hela
wårt bifall.» (s. 3).
»De (antikens hjältar) hafwa äröfrat Werldar.–––-De hafwa bestådt
uti faror som upwäcka häpnad, och ådagalagt en rådighet och klokhet som
icke kan annat än åstadkomma förundran. Men woro de ock mänsklige
Hjeltar? På hwilka saker kostade de sina krafter? Deras på dater så
rika lefwerne, åt hwilka afsigter war det helgadt? Icke för at befria
Folkslag och göra dem Rättvisans järn-ok och Lagens bila undergifne, utan för
at fastsmida dem uti en wilkorlig och trotsande Despotisms bojor, och såsom
sina Slafvar föra dem uti Triumph» (s. 3—4).
Så kommer då författaren till sin tids hjälteideal:
»Wårt Tidehwarf har upnådt et helt annat slags odling, än forntiden,
i hwars gärningar man knappast blifwer warse något spår af werksamhet
för personliga afsigter. — — En Souwarow skulle för mer än hundrade år
tilbaka hafwa ådragit sig beundran uti Europa, men hwad blifwe wi nu
warse när wi tänka uppå Praga. Men helt andra känslor ingifwer oss en
Hjelte, som strider för en sak, hwilken är lika stor som rättwis, lika rik
på följder, som swårigheter; som utgjuter tårar när han ser sin sårade
Stridsbroder,1 och önskar at det bedröfliga öde aldrig må inträffa, at
införandet af en rättwis ordning, som är en plikt för alla dödlige, må behöfwa
köpas med Ungdomens blod, och med en dryg bekostnad af de gåfwor, som
äro bestämde til fridsamma yrken. En Hjelte, som fördömer just de
samma Krig, som införa honom ibland de odödligas antal.2
1 Skriften, som är synnerligen »up to date», i det att biografien går fram
ända till mars 1797, saknas i Bygdén, Svenskt anon. o- jiseiid. lex.
1 Kurs. af mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
