Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Bidrag till kännedomen om Kellgrens journalistiska verksamhet i Stockholmsposten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 Martin Lamm
på något ställe märkt, att han satt så stort värde på Longinus och
hans "3 källor til det höga" som författaren till dessa uppsatser.
Också de farbroderliga hälsoråden i den förra uppsatsen synas mig
bra litet Kellgrenska. Det kan åtminstone ej ha varit erfarenheter
från sitt eget febrila arbetssätt, som han meddelat, då han råder
den begynnande poeten att lugnt arbeta sex timmar om dagen med
poesi och ej låta någon dag förflyta utan att producera en versrad.
Ej heller förstår jag, hvarför han i sin egenskap af poetisk mentor
skulle behöfva öka sin ålder med ett decennium och förklara sig
tjugo år äldre än den unge skalden. Det synes mig som om detta
opus mycket väl skulle kunna härstamma från Rudin. De vackra
orden om skaldens förhållande till naturen och antiken, som citerats
af Sylwan, kunna ju vara stulna ur någon utländsk källa. De ha
ej heller någon närmare likhet med Kellgrens estetiska åsikter.
Däremot finnas 1780 och 1781 tvänne små skämtuppsatser om
skaldefebern och rimklådan, som med säkerhet kunna tillskrifvas
Kellgren.
Den första af dessa, Om Skalde-Febern i 1780 60, som Ljunggren
(I s. 151) utan motivering antagit vara " troligen skrifven af Kellgren",
kan bevisas vara det däraf att författaren där åberopar sig på "den
grundeliga Afhandling, som jag ofördröjeligen tänker gifwa ut ifrån
Trycket: Om konsten at icke skrifwa wers". Vi återfinna
nämligen i K- & k-brefvet i förteckningen på " mer eller mindre avancerade"
stycken: " Konsten att icke göra vers. Satir."1 Ett annat bevis är
följande passage om möjligheten att bota den envisaVjukdomen: " Jag har
med upmärksamhetgenomläst La Medicine de FEsprit af Herr
Carn u s, i tanka at där kunna finna antingen praeservativer eller läkemedel
därföre; men förgäfwes . .. Hwarföre finner man ej at den, lika
som annan slags ursinnighet bör cureras genom laxativer,
åderlåtningar m. m." Denna idé återkommer i anmärkningarna till
"Man äger ej snille" strof 2. Där åberopas också Camus
"Läkekonst för själen", och Kellgren förutser, att man i en framtid skall
kunna "sticka Swedenborgianisme som man sticker starren, laxera
för confusion som man laxerar för obstruction" o. s. v.
1 Jag har på annat ställe (i Festskrift till Hugo Geber 1913) sökt göra
troligt, att vi äga denna satir i en ofulländad dikt i samma årgångs n:o 130.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
