Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Bidrag till kännedomen om Kellgrens journalistiska verksamhet i Stockholmsposten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 Martin Lamm
någon mer, utan fara at förlyfta sig, kan handtera en Foliant." Detta
skämt öfver den nuvarande generationens veklighet är typiskt för
Kellgren. F. ö. observerar man, att ett tämligen likartadt uppslag
förekommer i en liten artikel i 1779 116, där det talas om att "wår
tids qwicka Litterateurer" ej rå på de "tunglästa folianterna" "utan i
stället utgalra det mäst lysande af alla wetenskaper och konster
utur små Duodez-band och kringflygande brochurer".
Öfverensstämmelsen mellan de båda uppsatserna tyckes göra antagligt, att de båda
härstamma från någon redaktionsmedlem. Från denna inledning
kommer författaren in på sitt egentliga ämne, Göttinger Musenalmanach,
där utgifvaren i stället för namnen "på en hop dumma Helgon" satt in
namnen på tyska skalder. De förnämsta placerades på
högtidsdagarne; "Poeter af andra ordningen figurerade på Söndagarne, och
de af tredje rangen, det wil säga alla rimkopplare, på
Söckendagarne." Författaren anser detta förslag vara värdt att tagas upp
"hos en Nation, hwilken tör handa öfwerträffar alla andra i
rangsjuka, och är under alla andra i förtjenst". Hos Kellgren återkommer
ofta beskyllningen mot den svenska nationen att särskildt utmärka
sig för rangsjuka (se ned. s. 109). Hvad högtids- och
söndagspoeterna angår, anser han det vara svårt att finna några, men då våra
almanackor i allmänhet ej ha några namn på dessa dagar, anser
han, att de tills vidare kunna utelämnas. "Hwad åter förrådet af
Hwardags-Poeter angår, så har det ingen fara; Gud gifwe at
dagarne må räcka til!"
Hvad recensioner af svenska verk beträffar, har jag föga nytt
att meddela. Det beror på att tidningen knappast under dessa år
erbjuder några recensioner utöfver de redan uppmärksammade och
diskuterade. Några allvarliga litterära recensioner af betydenhet
utom Leopoldspolemiken, kritiken af Bergstens afhandling, anmälan
af Clewbergs dikt öfver enkedrottningen (1783 102—104) och
recensionen af Paykulls Ordenswurmen finnas ej för dessa år att taga
med i räkningen. Att Bergstenskritiken är af Kellgren anser jag
onödigt att bevisa, då ingen hittills tviflat härpå och hans uttalanden i
denna kritik ofta sammanställts med hans öfriga uttalanden i litterära
frågor. För hans författarskap till Clewbergskritiken synes mig Ek 1
1 Samlaren 31 s. 204 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
