Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Bidrag till kännedomen om Kellgrens journalistiska verksamhet i Stockholmsposten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kellgrens journalistiska verksamhet i Stockholmsposten 111
Guds fred och farwäl? När man förer up en Opera som är spelt
i Paris, och hwartil Herr Gluck satt Musiken, hwarföre kan man
då icke likaledes nyttja Hr Noverres Baletter? Är det icke lika
orimeligt at en Ballettmästare skal anses twungen at göra alla
Balletter som spelas, som om man wille nödga en Capellmästare at
componera Musiken til alla Operor som upföras; och huru skulle den
i detta sednare fallet sluteligen blifwa? Det är lätt förklarligt, att
Kellgren med denna förkärlek för den moderna dramatiska
pantomimbalett, som Noverre infört och som vunnit sin seger i förening
med den Grluckska operan,1 ej kunde gilla den traditionella
balettkonst, som fortfarande florerade vid vår opera. I flera af hans
uttalanden om operan förekomma därför utfall mot denna föråldrade
balett, och vi ha härigenom en möjlighet att bevisa hans
författarskap till dem. Tydligast är detta i den recension af Glucks
Iphigenia uti Auliden, som förekommer i 1779 21. Det heter här: "Sistl.
Måndag upfördes åter igen Iphigenie uti Auliden. Dansen til slut
är så wäl känd, at större delen af Spectateurerna gick "bort, när
han började, och resten såg icke derpå. Hwad är det också at se?
at några Figurantskor sätta ena foten up, wända sig omkring på
den andra, sträcka ut armarna och grina; det är altsammans. Just
här wore wist annars tilfälle at upföra en hel Pantomime Ballet,
hwarigenom man ock säkert skulle hopsamla tilräckeligt
Specta-teurer til en Opera, som är satt i hög styl, och just derföre
behof wer agrementer." Han föreslår också här, att man skall låta
införskrifva baletter, "lika som man förskrifwer Musik". "I hwad
stånd skulle wäl wåra Operor wara, om en enda blifwit dömd at
sammanskrifwa all Musiken dertil?"
Som man ser af inledningsorden utgör denna recension blott en
fortsättning af en föregående. Denna anträffas i 1779 7 och måste
själfklart också tillskrifvas Kellgren (jfr Sylwan, Saml. 30, s. 7).
Här finna vi en del rätt intressanta uttalanden om operan i samma
anda som sedermera i Zibethbrefvet och i talet öfver Wellander.
Särskildt framhålles * Recitativets wackerhet", som måste behaga
1 Jfr min Lidneruppsats i Samlaren 30. En öfvers, ur Noverres Lettres
sur la Danse i 1781 278—279.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
