Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Bidrag till kännedomen om Kellgrens journalistiska verksamhet i Stockholmsposten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kellgrens journalistiska verksamhet i Stockholmsposten 127
Vi observera, att tanten att svenskarnes brist på fanatism
beror på klimatet, på nytt dyker upp i anmärkningarna till "Man
äger ej snille" (strof 12): "Om under vårt hårda och njugga Climat,
nie tiondedelar af vår tid åtgå i omsorg för de aldranödvändigaste
physiska behof, det öfriga at förskaffa sig några lika så nödvändiga
physiska nöjen, således ingen del återstår för onyttiga tvister om
metaphysiska oting; om Fanatismen, en son af Ledsnaden och Lättjan,
född at andas Söderlänningens himmel, aldrig ännu på många sekler
fått insteg i vårt land" o. s. v. Ännu mer bevisande är emellertid
öfverensstämmelsen med afslutningen till Historico-Philosophisk
Afhandling om Dansen" (se ofvan s. 118). Här återfinna vi alla moment
i resonemanget: "Upfinning har aldrig warit wår sak, och allraminst
i de sköna och glada konsterne. Alt hwad wi kunna är at något
litet apa efter utlänningen. Under et Climat, där Naturen sjelfmant ej
framalstrar annat än Ekollon och Tallkottar, tycks det ej kunna
up-wäckas någon särdeles retelse at dansa . . . Öfwerflödet är moder
åt de wackra konsterna; behofwet åt de Mechaniska. Hwad under
då, om hos et fattigt och i följd däraf trumpet och känslotrögt folk,
de senare redan wunnit en ansenlig tilwäxt, då de förra däremot,
som måst inhämtas utifrån, ej bättre tyckas trifwas under wår
kalla himmel än Caffe och Mullbärsträn!"
Med hjälp af denna uppsats kunna vi identifiera ännu en
Kellgrensuppsats. Det heter nämligen här: "Olika luftstreck warka
olika temperamenter, och sådant är sambandet mellan själ och kropp,
at några uns blod mer eller mindre, någon större eller mindre grad
af hastighet i dess lopp, wärkar mer eller mindre ymnighet och
rörlighet af wåra lifsandar, hwaraf åter följer en oändelig olikhet
i snille och passioner." Samma medicinska rön återkommer i en
senare uppsats i samma årgång (1780 135) "Om wärdet af den
Förändring i tänkesätt, som sker på sotsängen", där det tillskrifves
Tissot: "Wi känna ej, säger Hr Tissot, hwarken kroppens eller
själens natur; men wi weta at dessa båda menniskjans delar äro så
»en tröghet i själen» också förenas »en viss. flygtighet», »en viss mechanisk oro»,
härrörande af »brist på förmåga at fästa tanken.» Föreligger här möjligen
en påverkan från Ehrensvärds raspsykologi?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
