Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Bidrag till kännedomen om Kellgrens journalistiska verksamhet i Stockholmsposten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kellgrens journalistiska verksamhet i Stockholmsposten 141
ning af tidens seder". Upplysningen förbättrar ej människan, utrotar ej
hennes laster; allt hvad den kan göra är att förändra dem, att humanisera
d. v. s. förvekliga släktet. De stora brotten äro bannlysta, men också de
stora dygderna. "Patriotisme, nationelt ädelmod, stora gärningar, alt
sådant förswinner." Ty i och med det att människan genomskådat
motiven till sina gärningar och kan bedöma deras räckvidd, handlar
hon ej längre af impuls, utan låter leda sig af reflexionen: "Så länge en
Nation ännu är rå och barbarisk, är ingen ting lättare än at träffa det
sublima. Man gör då stora saker, men nästan utan at weta deraf;
man följer allenast en inwärtes drift, en oförtänkt ingifwelse. Hwad
är wäl det sublima i och för sig sjelft, annat än en beständig
för-willelse, en coloss, som okunnigheten upreser och beundrar? Snillet
lemnadt til sina naturliga utbrott, rasar fram med ursinnighet och
sjelfswåld; dessa djärfwa språng, som wi fordom så dåraktigt
beundrat, och som några i wår tid ännu dåraktigare wilja efterfölja,
woro endast en fölgd af des blindhet. Hwad under är wäl då, at
de wildaste folkslag ofta utan någon swårighet skapat detta
underfulla sublima: passionernes häftighet gör tilfyllest at alstra det."
Det är som vi se i grunden "Våra Villors" filosofi. Alla
verkligt stora gärningar ha skapats under ett beständigt själfbedrägeri:
Hvad storvärk, som ej skådat dagen!
Hvad dygd i hjertat ofödd låg!
Om ej, i ljufva villor dragen,
Man verklighet för skuggan såg!
Om hjälten vågade "skåda ned i hjertats natt" skulle han se
alla dessa dygder försvinna.
Det nya är här att Kellgren tänker sig ett förflutet tillstånd i
mänsklighetens historia med en mer barbarisk, mer grym, men
också mer kraftfull och impulsiv ras. Det försvann i samma mån,
som kunskaperna försvagade passionerna, som konsten "formerade,
omskapade naturen". Och han finner i viss mån samma skillnad
mellan antikens människor och oss. I uppsatsen "Om swårigheten för
en god Christen at wara stor Poet" heter det: "Hedningarnes dygder
bestodo alla i värksamhet och utöfning; de Christnas deremot äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
