Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sixten Belfrage, Genombrottet i Lidners diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genombrottet i Lidners diktning 163
Als du am Altare knietest,
Schön als Opferlamm geschmückt;
Als du, wie die Röse, blühtest,
Die nun baid der Sturm zerknickt;
Als bei lauten Orgelchören
Didi der Pöbel selig sprach:
Ach! da flossen meine Zähren,
Und mein Herz voll Liebe brach.
Öfver hufvud taget tyckes den tyska klosterdikten vara skuren
i betydligt mindre mått än den engelskt-franska. Kärleksparet
Abélard och Heloise, hvars historia tack vare originalbrefven äfven
under en oskicklig penna ej kunde helt och hållet förflackas, var
liksom fjärmare, och motivet kunde ogeneradt vändas till skämt
(Jacobi), burlesk (Sprickmann) eller precieuseri (Miller). Härmed
vare icke sagdt, att motstycken till detta saknades i den franska
litteraturen.
Juliettedikterna ha icke blott betydelse såsom en allmän ingress
till Lidners författarbana. I dem kommer också för första gången
till synes det erotiska motiv, som i skilda variationer återvänder,
när skalden skildrar kärleken. Än är det ren efterbildning såsom
beträffande kärleksparet Villi—Laura, än är det reminiscenser, som
trots skiljaktighet i miljö tränga sig fram: Sture och Sofia (Erik
XIV), än samstämmighet i den psykologiska motiveringen för de
tunga olyckor, kärleken för med sig: Rustan och Sulma (Yttersta
domen). Härmed fick Lidner klaven till det enda sätt, på hvilket
han kunde behandla erotiska motiv: medkänslan. "I tårar vällust"
var för Lidner icke blott en psykisk maxim, det var också en
konstnärlig. Blott medlidandets tårar kunde ge lif åt de tre
sfärerna i hans diktvärld: skapa fram en Laura, en Spastara, det
smältande tonfallet i hans religiösa dikt.
Det är värdt att annotera, att det var genom förmedling af
fransk litteratur och under påverkan af engelsk Lidner först fick i
sin hand denna nyckel till sitt författarskap. I själfva verket hade
den franska känslodikten bra mycket genare väg till Lidners
intresse är den tyska. Den unge Lidner var barn af sin tid och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
