Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 Albert Nilsson
tingen ventilerade afhandling Dubia de principiis Philosophiae
recen-tioris. Både Hammarsköld och Levertin ha ägnat en ganska
utförlig redogörelse åt denna afhandling.1 Det är väl för mycket sagdt,
då Hammarsköld påstår, att wolffianismens snara fall bereddes
genom Forskåls kritik af motsägelselagen och den tillräckliga
grundens lag och att Forskål i skepticism gick ännu längre än Hume.
Forskåls afhandling smakar själf alltför mycket af wolffiansk
dialektik, och man märker, att han lärt sin krigföring i wolffianernas
läger. Hans problemställning är en helt annan än Humes. Då Forskål
vill frånkänna motsägelselagen fundamental betydelse och i dess ställe
sätter satsen: det på hvilket vi ej kunna tvifla är sant, såsom ännu
ursprungligare, så torde detta närmast vara en dialektisk lek med
ord: båda satserna innebära detsamma. Äfven tillgriper han i
kritiken af den tillräckliga grundens lag så teologiska argument som
att ifall denna sats har universell giltighet, måste det onda ha Gud
till sitt upphof, hvilket är orimligt. Om man vill ha ett exempel
på den sofistiska argumentering Forskål vänder sig emot, kan man
lämpligen taga Wolffs första bevis för den tillräckliga grundens lag,
som lyder så här: Låt oss antaga, att något existerade utan
tillräcklig grund, så skall grunden till att detta existerar förstås och
fattas af intet. Alltså skall intet på samma gång både existera och
icke existera. Det skall existera, emedan ett tings existens förstås
af intet eller, hvad som är detsamma, emedan intet betingar en saks
existens; det skall å andra sidan icke existera, emedan det är intet.
Då det är omöjligt, att något både existerar och icke existerar, så
är intet utan tillräcklig grund.2 — Det slår en till mötes ur
Forskåls afhandling en frisk fläkt af ungdomligt stridshumör och trots
mot häfdvunna auktoriteter. Forskål känner en glädje vid att rifva
sönder wolffianernas väf af spetsfundiga syllogismer. Hans skrift
väckte stort uppseende inom den lärda världen: det stod strid om
den i Tyskland och stridens vågor nådde upp till Uppsala.
Forskål angreps i fyra olika Uppsalaafhandlingar. I en senare omtryckt
upplaga af skriften har han inryckt både kritiken och sitt eget för-
1 Jfr äfven Svenskt Pantheon, sjuttonde häftet, artikeln Petrus Forskål.
2 Jfr Höffding, Den nyere Filosofis Historie I, s. 374.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
