Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob Fredrik Neikter 191
svar. Forskål synes hylla en enkel sens-commun-filosofi, men
är oberörd af den engelska empirismen. Han betviflar, att det inom
filosofien kan göras nya upptäckter; det sanna är en gång för alla
funnet. Sitt försvar slutar han med att framhålla, att det går de
förmenta nya filosofiska upptäckterna som gycklare på teatern, hvilka
först väcka förvåning och sedan löje och glömska. "Und dieses
meyne ich nicht nur von den Leibnitzischen, sondern von allen
denjenigen grossen Demonstrirern, die sich einbilden, neue
Wahr-heiten, die vorhin der Welt nicht bekannt gewesen, in der
eigent-lichen Philosophie entdeckt zu haben. Solche Lehren finden einige
Zeit ihre Bewunderer. Allein das ist ihr gewisses Schicksal, dass
sie in kurzem verachtet und vergessen werden. Dieses zeigen
un-zählige Exempel. Und ich darf gewiss voraus sågen, dass der
Wolfischen Demonstration des Daseyns Gottes aus dem Satze des
zureichenden Grandes, und der Crusischen aus dem principio
contin-gentiae und necessitatis, so gehen wird, wie der Cartesianismen,
aus der idea entis infiniti, schön gegangen ist. Das wahre in der
Philosophie bleibt und besteht. Denn es ist allen offenbar. Nur
das falsche, das einzelne Lehrer hinzuthun, muss immer sich und
die Philosophie verändern."
Under det wolffianismen ännu utlades från de akademiska
katedrarna och förfäktades i latinska afhandlingar, hade den franska
upplysningsfilosofien, som ju är en afläggare af den engelska
empirismen, redan trängt in i landet. Såsom Warburg framhåller,
började från och med 1750-talet de mera framskridna
upplysningsidéerna att senteras.1 De vunno anklang långt förr hos skönandarna
än hos filosoferna af facket. Lovisa Ulrikas hofkrets stod under
inflytande från den franska upplysningsfilosofien, likaså fru Norden-
1 Warburg citerar i Sv. Ill Litt hist II, s. 625 ett ställe ur Lärda
tidningar 1764, där den rådande skolastiken bekämpas. »Bacon, Cartesius,
Newton och Locke hafva från skolastikens metafysiska trätor och från
myndigheternas ok banat oss väg till tankens frihet. Att de ej uträttat mer, därtill
ligger orsaken i våra skolor och akademier, hvilka bortslösa ungdomens tid på
döda språk, som snart glömmas, och tillika inplanta metafysiskt grubhel och
en logik, som skapar tankeklyfvare och sofister i stället för tänkare och
filosofer.» Stället ingår i ett referat af en från franska öfversatt ströskrift:
Tankar om Philosophien och Philosopher och återfinnes nästan ordagrant där.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
