- Project Runeberg -  Samlaren / Trettiofjärde årgången. 1913 /
197

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jakob Fredrik Neikter 197

och de första stamtrådar1 till kundskap och känsla af sig sjelfva, äro de
icke mäniskor och kunna hvarken blifva fördömde eller salige, om de dö,
innan de fådt förnuftets bruk. Min Herre kan aldrig tro i hvad förvirring
dessa stridigheter försatte mig. Jag har eljest hört sägas, at Philosophien
och Theologien borde komma öfverens, men här ligga de efter alt utseende
i håret på hvarandra. Brukar man på Academien så famla i ovisshet, eller
huru hänger det ihop med de så vigtiga medfödda begrep eller medfödda
syner (hvilkendera version är bättre, vet jag icke, ty ordet idea skall komma
af stSoo jag ser). Men nog mins jag, då man med såckerknäckar begynte
persvadera mig at läsa i Frågboken, huru förvända begrep jag då hade om
andar och Metaphysiska ting. Mit begrep om min Skapare var aldeles
for-meradt efter de trästycken, som jag såg i min Cateches. Mån Skaparen,
som annars gordt all ting så mästerligen, ingifvet hos mig en så grof och
klumpig afbild af sig sjelf, och hvartill skulle en sådan of at idée om
Skaparen tjäna annat än at bereda vidskepelse och afgudadyrkan? Det ordet
ande, mins jag i synnerhet, var mig obegripeligt och tvetydigt. Mit begrep
om den Onde var så kötsligt och afcopieradt af trä-schnittet, at jag
allestädes i mörkret bäfvade för hans långa knä- och hufvudhorn; men tör
hända, at våra begrep blifva alt mera kötsliga, ju närmare vi nalkas den
tid, då skägget vill utspricka och at vi i moderlifvet varit ganska klartänkte.
M. H. torde införa detta i sina Tidningar, at jag måtte få något ljus
häruti, annars måste jag sjelf resa till Caraiber och Samoyeder, för at få se
om mäniskan är någon god Psychologis t af naturen. Det är vist at jag icke
vågar mig hem öfver Julen, innan jag får uplysning. Min k. Far en trogen
Comminister i Westergötland gaf mig vid min resa till Academien den
förmaning at jag borde misstro mit svaga förnuft, och detta ser jag nu vara
så mycket nödigare, som förnuftet aldeles synes strida emot ideae innatae;
men om jag vågar tro det samma, nekar den upspikade Thésen, at jag är
maniska och nästan fördömmer mig; jag skulle då med sorg föra min
vördiga Fars grå hår i grafven.

Förbi.
Lärogirig Student.

1 Stamina har varit en ganska besvärlig glossa at göra svenska af, jag har
genomgådt hela Svinmagen, men är ändock oviss, om termen är hämtad ur
väfstohlen eller örtboken.

Några nummer senare inflyter i Upsala tidningar (1774 n:o 2)
en artikel skrifven af tesens försvarare till bemötande af föregående
skämt. Artikeln är hållen i en barnsligt allvarlig ton. Författaren
tar de medfödda begreppen i försvar och åberopar sig på romare-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:21:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1913/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free