Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob Fredrik Neikter 199
Men à propos Min Hr. Kespondens! I lär vara äldre Academicus än
jag, dock ser det ut som I icke vore högfärdig; för at slippa krus och
complimenter lätt oss nu straxt blifva Bröder och kalla hvarandra du. Icke
är jag så illa upfostrad som du tror; Min Fader sade altid åt mig: k. Barn,
när du börjar läsa i Böcker, så tag dig til vara för förnuftet hvars listiga
anlopp äro rätt så farlige som köttets och verldens. Min Far berättade at
en lättsinnig Karl som het Argus ville komma upp med et annat
upfost-rings-sätt: Men han sade at det hade alt för farliga fölgder.
K. Bror efter vi nu blifvit vänner, så skal jag säga dig, at vid
samma Julkalas var också en Karl som Far min kallade Fritänkare eller
jag mins icke vist Frimurare; denne vräkte fram en stor hop glåpord när
han läste dit Svar. Han undrade hvarföre du upsåteligen rört up
Logo-machier, när, som du nu förklarar dig, du i sjelfva saken tänker lika med
Philosopherna. Du menar med ideae innatae Mäniskjans naturliga
förmögenhet at få begrep: men han sade at Termen var hårdragen icke allenast
från sin etymologie utan och från et allmänt antagit bruk. Han trodde väl at
du efter din egen utsago haft dina flere skäl dertil, men det bästa deribland
lärer vara, at du med detta ordkrångel velat lappa et slarfvigt och lutande
Metaphysiskt System; Det blir ock altid et fel at i en These bruka vagos terminos
och tala utan precision. Den fula Försmädaren sade vidare, at aldrig någon
Mäniskja icke de aldragrofvaste Materialister såsom Spinosa, de la Metrie
eller Mirabeau, påstådt at upfostran kunnat i et Fä intratta förmågan at
tänka. Alla medgifva at perfectibilitas är Mäniskjans klaraste skiljemärke
från de andra Djuren. Jag har hört sägas, at en Turkisk Slaf åtagit sig
en så svår pedagogie, at han lofvat Sultanen innom 20 år lära en (NB.
Phy-sisk) Åsna läsa: men hans enda utsigt var at dessförinnan skulle antingen
Patron, Läromästaren eller Lärjungen vara död. Lika så illa skulle det
passa om man kallade Förmögenheten at få begrep, ideae innatae, som at
påstå det hor, mord och stöld äro Mäniskjan medfödde, efter hon af Naturen
är benägen til alt ondt. Keyser Justinus hade förmåga at af en Svinaherde
blifva Keysare; kan man derföre säga at han såsom ännu Svinaherde hade
Majestas innata? Det berättas om en Engelsk Köpmans Gosse, som började
sin Handel med en Katta, och var när han slutade Lord Major i London,
och ägare af 70000 Pund Sterling; Passar sig då at säga det hans
förmögenhet til at vinna rikedom var divitiae innatae eller at kalla den
välsignade Kattan som var primum stamen til alt, et Pund Sterling innatum?
Snarare sade han sig velat tillåta, (om du eljest skulle tycka at någon härlig
erudition låg i glosor som ej kunna begripas af andra än Metaphysicans Adepti)
at få kalla Kattan qvidditas caussalis, terminus a qvo, caussa sine qva non,
Materia ex qva principium primum et ratio constitutiva, eller med en Lombardus
Potentionatudinaoilitas, til alla desse Pund Sterling; dock trodde han at om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
