Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 Albert Nilsson
Melander voro äfven svåra ovänner.1 Flera personer synas ha
uppträdt i polemiken, bl. a., såsom jag håller för troligt, äfven Neikter.
I sitt angrepp på Melanders afhandling förfäktar Christiernin i
enlighet med den wolffska teleologien, att världsbyggnaden är
fullkomlig; det är förmätet af en svag människohjärna att mästra
Guds verk. Han stödde sin tanke enbart på metafysiska skäl, men
trodde att den genom framtidens upptäckter skulle bli förvandlad
till en matematisk sanning.
Matematicus2 svarar Metaphysicus med ett kort, men kraftigt
inlägg, hvari det till sist heter: "Den konsten at kasta misstankar
af Kätteri och Gudlöshet på oskyldiga sanningar gör lyckligtvis nu mera
ingen verckan, sedan en uplyst Allmänhet sjelf granskar. Om
Metaphy-siken gör nytta i Naturkunnigheten visar erfarenheten. Cartesius
hade åtminstone ej skrifvit en Roman i stället för Physik, om han
endast nyttjat försök och sin Geometrie. För öfrigt är ingen ting
at svara på M. H:s påminnelse, emedan M. H. ej gådt in i sjelfva
slutsatsernas skärskådande, utan endast vill tro, at intet annat
deruti är, än begrepet om Världsbyggnaden, som behöfver någon
om-lagning. En Mathematicus vill ej tro utan begripa och döma i de
mål, som höra under förnuftets Domstol."
Christiernin uppträder åter under signaturen Metaphysicus i en
förmanande faderlig ton. Hans artikel lämnar ett ypperligt exempel
på huru alltjämt metafysiken sökte intaga en förmyndareställning
gentemot de empiriska naturvetenskaperna. Det är för öfrigt den
wolffska teleologien som går igen i Christiernins utläggning. Af
vår ofullkomliga kunskap om skaparens verk, menar han, får man
ej sluta sig till någon oriktig sammansättning i deras byggnad.
Det vore lika oriktigt som att säga:
här på jorden händer ofta, at matskar och insecter upäta all grödan,
at Boskapssjuka utöder djuren och at pästen blottar Landskaper på män-
1 Se Annerstedt, o. a. st.
2 Annerstedt är böjd för att anta Melander som förf.: visserligen skrifver
Melander i ett bref till Wargentin: »Jag låter metaphysicum skrifva och jag
tiger». Men brefvet är från 22 febr., samma dag som Christiernins angrepp
är infördt, artikeln är införd den 1 mars. Melander kan ju under tiden ha
ändrat mening eller ej ha velat röja sin anonymitet eller ha brukat en bulvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
