Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob Fredrik Neikter
219
märkta framställning i hans bok Den nordiska renässansen, där
han utförligt undersökt denna sida af Neikters verksamhet.
Året efter det Neikter disputerat för graden, försvarade han
för docenturs vinnande en afhandling om den tragiska poesien. Vi
möta i båda af handlingarna samma radikala empirism. Reglerna
betraktas ej längre i enlighet med den ortodoxa fransk-klassicismen
som absoluta normer härledda ur förnuftet, utan som rön vunna
genom erfarenheten. Med en sådan uppfattning är kritikens makt
som suverän myndighet rubbad: det är icke längre poesien som
måste rätta sig efter reglerna, utan reglerna som få anpassa sig
efter poesien. Neikter drar emellertid långt ifrån ut alla
konsekvenser, som ligga i teorien; han stannar, såsom vi skola se, på
halfva vägen.
Neikter börjar sitt referat af afhandlingen i Upsala tidningar
med följande betecknande ord: "Ärfarenheten har öfverflödigt bevist
huru litet reglor gagna Poeter. Reglor i Skaldekonsten böra icke
vara annat än rön, på hvad som behagat eller icke. Aldrig har
man ännu sedt’, at Aristoteles och Scaligers Poeticor hafva upeldadt
någon kall Skalde-Ande, men väl har det blifvit anmärkt, at den
Grekiska, Latinska och Fransyska Poesien synligen förlorat, sedan
Aristoteles, Horatius och Boileau utgifvit sina Artes Poeticae. När
et Skaldestycke intager och roar, när det hänrycker til gråt eller
löje, är det lika så narragtigt at rådfråga Aristoteles om jag får
gråta eller le, som at förkasta den maten som smakar mig väl,
endast derföre at den icke är tillagad efter Kokboken."
Martin Lamm, som i sina Lidnerstudier citerat denna passus,
vidfogar följande kommentar: "Det är Diderots och hans skolas
åsikter, som här för första gången öppet proklameras, att "reglorna"
endast äro erfarenhetssatser och att de ej få klafbinda geniet."
Warburg är af samma mening. På två olika ställen i sin litteraturhistoria
nämner han Neikter som Diderots lärjunge i fråga om oppositionen
mot regeltvånget (s. 68 o. 436). Förhållandet torde emellertid
vara, att Neikter i ofvan citerade passus ej är inspirerad af
Diderot, som till sin grunduppfattning ej är långt ifrån modern
naturalist; hans yttrande är nästan en ordagrann öfversättning från en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
