Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob Fredrik Neikter 225
monde, ont en quelque façon changé la face de 1’univers. Il faut peindre
avec des couleurs vraies comme les anciens, mais il ne faut pas peindre les
mêmes choses.
Voltaire slutar kapitlet med att framhålla; att det i Italien icke
finnes något monument, som där mer förtjänar en resandes
uppmärksamhet, än Tassos Jerusalem och att Milton utgör en lika stor ära för
England som den store Newton. Han önskar, att Europas nationer,
i stället för att orättvist förakta hvarandra, skulle fästa en mindre
ytlig uppmärksamhet vid grannländernas arbeten och seder, icke för
att förlöjliga utan för att lära af hvarandra; ty genom denna
ömsesidiga iakttagelse skulle kanske födas denna allmänna smak,
som man förgäfves sökte.
I de följande kapitlen behandlar Voltaire de förnämsta episka
skalderna. Mot Milton, som han berömmer sig af att liksom
Shakespeare först ha gjort bekant för fransmännen, är han väl i det hela
ganska snäf, men han framhåller också Miltons sublima skönheter.
Märkligast är hans långa jämförelse mellan Homerus och Shakespeare :
det var först genom studiet af Shakespeare han lärt sig rätt förstå
Homerus. Han betraktar båda som två stora genier, men utan
smak. Addison hade trots sin "grand sens" och sina talanger icke
kunnat eröfra sig en plats bredvid Shakespeare. "Tel est le
pri-vilêge du génie d’invention: il se fait une route oü personne n’a
marché avant lui; il court sans guide, sans art, sans regie; il s’égare
dans sa carriêre, mais il laisse loin derriêre lui tout ce qui n’est
que raison et qu’exactitude. Tel à peu prês était Homêre: ilacréé
son art, et Fa laisse imparfait: c’est un chaos encore; mais la
lumiêre y brille déjà de tous cötés."
Vi skola i det följande se, huru nära Neikters allmänna program
i stort sedt ansluter sig till det, som Voltaire har framlagt i sin
essay om den episka poesien. Visserligen har Neikter en långt vidare
horisont och har uppmärksammat litterära fenomen, som voro okända
för Voltaire, när han skref sin essay, men detta är helt naturligt,
då ju Neikter tillhör en långt senare generation.
Lika litet som Voltaire har emellertid Neikter definitift brutit
med den fransk-klassiska regelestetiken. I afhandlingen om den
Sam]aren 1913. 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
